Advokaten 1
alla professionellas yttranden och använda dem sa
kligt, anser Tomas Fridh. Han tycker också att förvaltningsdomstolarna generellt är sämre på att värdera sakkunnigbevisning än de allmänna domstolarna. I stället för att värdera varje bevis hemfaller de allt för ofta åt att avfärda hela kategorier av experter som irrelevanta eller att peka på att formkraven inte uppfyllts. – Jag tycker att förvaltningsdomstolarna behöver lägga mycket mer fokus på bevisvärdering. Där finns det ett underskott både på kompetens och i intresse, summerar Tomas Fridh. KLIENTERNA DRABBAS Att de sakkunniga är viktiga just inom migrationsrätten är ingen slump. Här ska många svåra bedömningar göras. Det kan handla om äktheten i en religiös omvändelse eller vilket språk som är en asylsökandes modersmål. Men mest omdiskuterade av alla för advokater och deras klienter, för att stärka en talan och för att ifrågasätta bevisning. Förutsättningen är förstås att det fungerar – att rätten eller skiljenämnden faktiskt tar intryck av utlåtandena. Är det så? Här är erfarenheterna bland de intervjuade lite olika. – Man skulle önska, om man åberopar en väldigt ”Den enskilde i mina mål behöver hjälp för att föra sin bevisning. Om de sakkunniga förlorar i värde så expertbedömningar inom migrationsrätten har ändå de medicinska åldersbedömningarna varit. Att bestämma en ung människas ålder är långt ifrån en exakt vetenskap, och de metoder som används av Migrationsverket har fått hård kritik från forskare både inom och utom Sverige. Tomas Fridh berättar att han under en period tog in tappar mina klienter möjligheten att få fram sin bevisning.” tomas fridh kompetent, världsledande forskare inom ett visst område, att det fick lite mer utrymme i rättens bedömning. Det tycker jag kanske inte alltid att det får som det borde, eller i vart fall framgår det inte alltid i domskälen hur man värderat de uppgifterna, säger Anna Hellron Wikström, medan Fredric Renström upplever att rätten ofta tar intryck av de sakkunniga som han anlitar. Rättssociologerna Eva Friis och Karsten Åström har i en tredelad studie undersökt vilken inverkan sakkunniga har på rätten i brottmål och LVU-mål. De ser en tydlig effekt av sakkunnigbevisning och ett ”positivt samband mellan den offentliga partens användande av skriftlig sakkunnigbevisning och fällande dom respektive bifall till ansökan”. Åklagaren respektive socialtjänsten hade alltså större framgång när de använde sakkunniga. Samma samband fanns, enligt Friis så kallade second opinions i ålderfrågan från andra experter än de Migrationsverket anlitade. – I några fall underkände Migrationsverket utredningarna och sa att ”den här rättsodontologen är betald av privata medel och har därför inte samma trovärdighet som de som arbetar på en myndighet”, säger han. Visserligen godtog inte migrationsdomstolarna argumentationen. Men resonemanget tyder ändå på en annan inställning till professionella aktörer än vad Tomas Fridh tidigare upplevt. Så småningom tycktes också värdet av de egna utredningarna minska, enligt Tomas Fridh. Det uppstod olika skolor kring åldersbedömningar, och slutresultatet blev att ingen expert ansågs tillförlitlig. För klienterna var utvecklingen tydligt negativ. – Även om Migrationsverkets sakkunnige inte hade högt bevisvärde så var det min klient som skulle bevisa sin ålder, konstaterar Tomas Fridh, och fortsätter: – Den enskilde i mina mål behöver hjälp för att föra sin bevisning. Om de sakkunniga förlorar i värde så tappar mina klienter möjligheten att få fram sin bevisning. Så vi har ett intresse av att upprätthålla trovärdigheten och förtroendet för sakkunniga. SVÅRA BEDÖMNINGAR Sakkunnigutlåtanden upplevs alltså spela en viktig roll ADVOKATEN NR 8 • 2021 och Åström, dock också för sakkunnigbevisning från den enskilda parten. Sannolikheten att frias i brottmål respektive att socialtjänsten fick avslag på sin begäran om tvångsvård ökade med egna sakkunniga som uttalade sig i målet. En förklaring till att det kan vara svårt att nå fram med sakkunnigas utlåtanden i de mål om vårdnad, boende och umgänge som Anna Hellron Wikström arbetar med är att psykologisk vetenskap i hög grad handlar om bedömningar. Att det dessutom ofta finns motstridiga uppfattningar inom vetenskapen gör förstås inte saken lättare. – Om det finns någon som säger att ”barnets agerande tyder på x” så finns det också någon som anser att ”barnets agerande tyder på y”. I den typen av frågor tror jag också att familjerättsliga mål skiljer sig från mål som rör exempelvis ett patent, säger Anna Hellron Wikström. Även värderingar, som Olle Flygt ofta använder sig av, bygger på en serie av antaganden. Följaktligen kan också parternas värderingsexperter med vetenskapliga metoder komma fram till olika slutsatser (läs mer om detta i artikeln på s. 36). Riktigt så enkelt som att tekniska frågor kan besvaras säkert medan svaren på psykologiska eller ekonomiska frågor är mer svävande, är det nu ändå inte. Under 2017 kritiserade bland andra advokat Johan Eriksson i tidskriften Advokaten NFC för att vara subjektivt i Tomas Fridh. » 29 29 FOTO: HARALD NILSSON