Advokaten 1
» Fredric Renström. sina analyser av skospår, kri
tik som även fångats upp i domar. I artikeln uttalar sig Marie Allen, professor i forensisk vetenskap och rättsgenetik vid Uppsala universitet, om analyserna, och hon lägger ett stort ansvar på domstolarna. Marie Allen säger bland annat att ”det behövs insikt om den statistiska utvärderingen för att kunna tolka ett utlåtande korrekt. För att domstolarna inte ska hamna i en situation där man överlåter bedömningen åt den sakkunnige, behövs kunskap om både hypotesprövning och betydelsen av de sannolikheter som hanteras”. NEJ TILL DOMSTOLSEXPERTER Att all kunskap är preliminär och beroende av antaganden är förstås något som filosofer och forskare länge vetat. Men är det då inte väl mycket begärt att en domstol eller en skiljenämnd, bestående av jurister och ibland lekmän, ska kunna genomskåda dessa vetenskapliga antaganden på en mängd olika områden – särskilt om rätten eller nämnden presenteras för rent motstridiga uppgifter? Ett sätt att förenkla och skapa tronågot hon önskar att man ska göra. Risken är, menar Anna Hellron Wikström, att rätten skulle känna sig låst av denne sakkunnige, trots att det mycket väl kan finnas andra tolkningar i de aktuella frågorna. – Eftersom det handlar mycket om att det finns olika sätt att se på saker så tycker jag att det är bättre att parterna får stå för de sakkunniga. Det blir upp till oss att avgöra om det är en fråga som behöver belysas ytterligare inför rättens prövning, säger hon. Även i ett skiljeförfarande kan nämnden utse egna experter. Olle Flygt har dock aldrig varit med om detta. Och även han är, som ombud, tveksam till lösningen. – Tänk om experten inte uppfattat ”Det blir lite av den starkes rätt, om den ene har råd med det men inte den andra. Det är ju inte alls värdighet för expertkunskap kan vara att skapa standarder för hur bedömningar och undersökningar ska göras. Så har exempelvis skett på migrationsrättens område, när det gäller tortyrskadeutredningar. Enligt Tomas Fridh finns det ett internationellt protokoll för hur en sådan medicinsk, psykologisk och social utredning av en person som har utsatts för tortyr ska genomföras. – En slutrapport efter de här utredningarna används i säkert att parterna har samma ekonomiska muskler. Då kan det bli lite skevt.” fredric renström vilka frågorna är, eller att han eller hon tar för mycket intryck av motparten. Då har jag gett bort möjligheten att själv komma med sakkunnigbevisning, säger han, och fortsätter: – Jag tror mer på att parterna kör sin sakkunnigbevisning, men stärk upp domstolen med någon som kan värdera sakkunnigbevisning. Olle Flygt pekar också på möjligheten att höra flera sakkunniga parallellt, så kallad hot-tubbing, ett fenomen som är vanligare i anglosaxiska länder i Sverige (läs mer i artikeln på s. 33). ADVOKATEN FÅR BETALA migrationsrätten. Med ett sådan digert material får man fortfarande starkt genomslag. Där finns det ett tydligt objektivitetskriterium, säger Tomas Fridh. Ett annat sätt att överbrygga kunskapsklyftan melNedan: Rättsläkaren Elias Palm under Rättsmedicinalverkets presskonferens om medicinska åldersbedömningar den 18 januari 2018. lan experter och domare skulle kunna vara att rätten eller skiljenämnden tar in egen expertis, som är oberoende av parterna. Enligt rättegångsbalken är det fullt möjligt att göra så. Men vanligt tycks det inte vara. Anna Hellron Wikström kan inte minnas att hon någonsin upplevt att rätten förordnat en egen sakkunnig. Och det är inte heller Det finns många aspekter att tänka på när man som advokat tar in en sakkunnig i sina ärenden. En viktig sådan är förstås också kostnaderna. Tidskriften Advokaten har tidigare rapporterat om att brottmålsadvokater som anlitat externa experter ibland har haft svårt att få ersättning från det allmänna för utläggen. Så hur är det inom migrationsrätten och familjerätten? – I mina mål är det allra oftast rättshjälpen eller den statliga ersättningen till mig som står för kostnaderna. Det är sällan klienten i mina mål har egna medel att kunna föra den bevisningen, konstaterar Tomas Fridh. För honom som biträde innebär det samtidigt ett osäkerhetsmoment att ta in en expert. För inte heller på hans område är det självklart att staten betalar för sakkunskapen. ÅLDERSBEDÖMNINGAR: ACCEPTERADE AV DOMSTOLARNA TROTS KRITIK 2015 och 2016 kom ett stort antal flyktingar till Sverige. Många var unga, och uppgav sig vara under 18 år. Åldern spelar stor roll, eftersom reglerna för uppehållstillstånd är mer generösa för barn. Tidigare metoder för medicinska åldersbedömningar hade fått hård kritik, och regeringen gav därför expertmyndigheten Rättsmedicinal30 30 verket, RMV, i uppdrag ta fram en rättssäker metod för att medicinskt kunna bestämma åldern på de unga asylsökande. I november 2016 presenterade RMV sin nya metod: en sammantagen bedömning av röntgenundersökning av visdomständer och magnetröntgen av lårbenets nedre del. När metoden började användas våren 2017 ADVOKATEN NR 8 • 2021 FOTO: TT, BJÖRN DALIN