Advokaten 1
– Om jag bara gör sånt som jag vet kommer att bli
ersatt så kommer det sällan att vara möjligt. Så ofta får jag ta risken att själv få ta kostnaden, och hoppas att utlåtandet får sådant genomslag i målet så att ersättning beviljas, säger Tomas Fridh, som beklagar att det är så. – Många möter förmodligen ombud som inte vill ta den risken. Och då får de inte ens möjligheten att få en tortyrskadeutredning, sammanfattar han. Även familjerättsadvokaterna måste ta kostnaderna i beaktande innan de anlitar en expert. Rättshjälpen och rättsskyddet är begränsat, och många personer har inte själva möjligheter att betala för sakkunskap. – Värdet och betydelsen av ett sakkunnigutlåtande måste noggrant gås igenom med klienten. I vissa ärenden får man låta bli för att det inte finns pengar, berättar Fredric Renström. Han tillägger att detta också är hans enda invändning mot dagens system för anlitandet av partssakkunniga. – Det blir lite av den starkes rätt, om den ene har råd med det men inte den andra. Det är ju inte alls säkert att parterna har samma ekonomiska muskler. Då kan det bli lite skevt. KAN FORTSÄTTA ATT ÖKA I de kommersiella tvister som Olle Flygt arbetar med kan kostnaderna för experter bli betydande. Det finns, berättar Olle Flygt, internationella konsultfirmor som anlitas, med arvodesnivåer som ligger långt över de svenska advokaternas. Det kan i slutänden handla om miljontals eller tiotals miljoner kronor i expertkostnader. – Men allt får anpassas till tvistens storlek. Det förekommer ju miljardtvister. Då blir det lite felräkningspengar om det kostar en miljon eller åtta miljoner, det viktiga är slutresultatet, säger Olle Flygt. Grundprincipen i tvisterna är att den förlorande sidan bär vinnarens kostnader, inklusive kostnaden för sakkunniga. Samtidigt är det inte alltid, och särskilt inte i mål där värderingar spelar stor roll, som en part får helt rätt. – Ofta blir det en kompromiss, och kostnaderna får fördelas därefter. Men det kan också vara skadeståndsmål, där båda sidor lämnar in beräkningar av skadestånd, men sedan faller hela käromålet på att det inte var något avtalsbrott, konstaterar Olle Flygt. Precis som inom migrationsrätten ser Olle Flygt att användandet av sakkunniga, liksom övriga kostnader för bevisanskaffning, har ökat under de senaste tio–femton åren. Och han är lite bekymrad över utvecklingen. – Hur ser det ut om tio–femton år? Jag vet inte. Jag tror inte att det är en positiv utveckling om det skulle fortsätta som hittills, men jag kan inte utesluta att det gör det, säger han, och fortsätter: – Man måste ha förståelse för att folk, i väldigt svåra, beloppsmässigt väldigt stora och komplicerade tvister känner att de måste ta den här hjälpen. ¶ Sakkunniga kan öka kvaliteten på processen – vänd! visade det sig att merparten av de undersökta i RMV:s sakkunnigyttranden bedömdes som över 18 år. Kritiken blev också hård, både från medicinskt håll och från advokater och jurister som arbetade med migrationsrätt. Många offentliga biträden valde också att ta in egna sakkunnigyttranden, med slutsatser som gick emot RMV:s. Trots kritiken och de partssakkunnigas yttADVOKATEN NR 8 • 2021 randen valde dock migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen att i de allra flesta fallen lita på RMV:s resultat, och att anse att den sökande därmed inte bevisat att han eller hon var under 18 år. Större framgång fick den advokat som i ett brottmål anlitade egen sakkunskap mot RMV. Hösten 2018 fann Södertälje tingsrätt att åklagaren, som tagit hjälp av RMV, inte kunnat styrka att den tilltalade var över 18 år. Lagmannen Göran Nilsson förklarade i en artikel i Svenska Dagbladet att domstolen därmed inte underkände RMV:s yttrande, men att den i ett brottmål ska välja den bedömning som är mest förmånlig för den misstänkte i fall där utredningen tillåter olika slutsatser. » 31 31 FOTO: ISTOCK