Advokaten 1
åt juridisk argumentation KÄLLOR l Efendić, Negra
: Ännu en domstol går emot RMV:s åldersbedömning, Svenska Dagbladet, 30 november 2018. l Flygt, Olle: Värderingstvister – något om vad som kan göras för att domstolars och skiljenämnders avgöranden ska bli så högkvalitativa som möjligt, Juridisk Tidskrift, 2020–21 nr 3 och 4. l Friis, Eva; Åström, Karsten: Expertkunskap i rättegång – En rättssociologisk studie, Juridisk Tidskrift 2018–19 nr 2. l Jennergren, Peter: Hovrättens Prosolviadom: En ekonomisk betraktelse, Juridisk Tidskrift 2014–15, s. 28–56. l Kvarntorp, Kamilla; Knutson, Tom: Vanligare med sakkunnigvittnen, Advokaten nr 2 2016. l Nyström, Viktoria: När rättssäkerheten kommer i sista hand, Advokaten nr 1 2018. l Persson, Johan: Skarp kritik mot NFC:s resultatvärdering, Advokaten nr 1 2017. l Rapport från Bergwallkommissionen, SOU 2015:52. l Reich Zackrisson, Paula: Är domstolen expert på att värdera experter? Domstolens bevisvärdering av sakkunnigbevisning, kandidatuppsats på juristprogrammet, Lunds universitet, ht 2019. l Öster, Ulrika: Riskabelt att göra egna undersökningar, Advokaten nr 9 2015. – Däremot kan jag ibland se resonemangen speglas i domstolen, om jag har lyckats övertyga domstolen, säger han. Fredric Renström är en av ganska få advokater i Sverige som specialiserat sig på internationell familjerätt. På hans område finns några få rättsvetare vid universiteten. Följaktligen återkommer också samma personer gång på gång i ärendena. – Det är en handfull som man anlitar. Ibland är det ”chase to the court”, man ringer någon så fort som man kan för att undvika jävssituationer. I och med att det är få till antalet, anlitas ibland flera på samma sida, säger han. Ganska ofta får också Fredric Renström själv frågan av kollegor om han kan skriva ett rättsutlåtande. – Jag tackar generellt nej. För jag vill inte åberopas mot mig själv, förklarar han. Risken är nämligen att han som sakkunnig kan komma att ha en egen uppfattning som eventuellt kan komma att strida mot en linje som han argumenterar för i något av sina egna mål. På samma sätt finns risken för akademiker att de, så som Carl Svernlöv säger, som sakkunniga för fram en motsatt uppfattning mot vad de gjort i sina vetenskapliga publikationer. ADVOKATEN NR 8 • 2021 BLEV INFLATION Advokat Olle Flygt är, precis som Fredric Renström, en av de advokater som då och då beställer rättsutlåtanden. Samtidigt tycker han sig se att dessa har minskat i betydelse, åtminstone inom de kommersiella tvisternas område. – På 1990-talet, när jag var ny, var det otroligt populärt med rättsutlåtanden. Man gick med sina frågor till en rättsvetenskapsman, och så gjorde den andra parten detsamma, säger han och räknar upp några av de rättslärde som anlitades: Kleineman, Heuman, Lindskog, Westberg, Nerep, Gorton, Johansson, Karnell, Ramberg. Problemet med rättsutlåtandena var bara att det gick inflation i dem, menar Olle Flygt. Han vill uppmana advokatkollegorna att tänka en extra gång innan de beställer ett rättsutlåtande. – Min egen uppfattning när det gäller rättsutlåtanden är att det är bättre att jobba med de kunniga juristerna som bollplank, så att man inte devalverar värdet av de egna tjänsterna, advokattjänsterna. Så du är ombud, men du stämmer av och kvalitetssäkrar med en akademiker, pensionerad domare eller annan som har en kompetens och erfarenhet som du själv inte har, säger Olle Flygt. ¶ 37 37 Rättsutlåtanden fyller en annan funktion än teknisk sakkunskap. Det kan också vara svårare att se om den rättsliga sakkunskapen får genomslag i domen. FOTO: ISTOCK