Advokaten 1
DEBATT – bra eller dåligt? vissa förutsättningar
som lön (med en marginalskatt på ca 50 procent) i stället för att beskattas som kapitalinkomst. Utdelning upp till en viss nivå (gränsbeloppet) beskattas emellertid med en effektiv skatt på bara 20 procent. Om vissa villkor är uppfyllda får en delägare lägga utbetalda löner i företaget till grund för beräkning av gränsbeloppet, vilket i advokatbyråer och andra tjänsteföretag med höga löner och många anställda kan leda till att en stor del av eller hela resultatandelen (efter att lön tagits ut) blir beskattad med 20 procent hos delägaren. Sedan 2014 gäller detta dock enbart delägare som äger minst 4 procent av kapitalet i företaget. För en delägare som äger mindre än 4 procent beskattas däremot nästan hela resultatandelen som lön. en delägare som går från en stor till en mindre byrå och därigenom från ett innehav under 4 procent (eller en tillvaro som så kallad salary partADVOKATEN NR 8 • 2021 ner) till ett innehav över 4 procent kan alltså sänka sin skatt markant. Beräkningen kompliceras av arbetsgivaravgifter och bolagsskatt samt möjligheten att omstrukturera till ägande via eget holdingbolag, men i princip måste en delägare på en stor byrå ha en resultatandel som är 1,6 gånger så stor som på en mindre byrå för att få samma nettoinkomst. skattereglerna riskerar därför att driva på utbrytningar från stora byråer. De kan också utgöra ett hinder för medelstora byråer som har kommersiella förutsättningar att expandera eller slå sig samman med andra byråer, men vars delägare i så fall skulle hamna under 4 procents innehav. vid utformningen av skatteregler är en målsättning att skatterna ska vara så neutrala som möjligt, det vill säga i så liten mån som möjligt påverka individers val (detta gäller förstås inte skatter vars syfte är att påverka skattskyldigas beteende, såsom miljöskatter). Om individers val i högre grad styrs av affärsmässiga eller personliga överväganden och inte av skatter uppnås en effektiv användning av samhällets resurser. Skatter som snedvrider individers beslut leder i stället till negativa effekter på samhällsekonomin. Fyraprocentsregeln är ett praktexempel på en snedvridande skatteregel. själv har jag ingen uppfattning om det är bra eller dåligt med fler utbrytningar och fler nischbyråer, men detta bör styras av advokaternas och (framför allt) deras klienters preferenser och inte av skattemässiga överväganden. En ändring av reglerna om beskattning av fåmansföretag är angelägen. David Kleist Professor i skatterätt, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet 39 FÖR EN DELÄGARE SOM ÄGER MINDRE ÄN FYRA PROCENT BESKATTAS DÄREMOT NÄSTAN HELA RESULTATANDELEN SOM LÖN.