Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK » STORBRITANNIEN ANTOG I VÅRAS E
N LAG MED BRED RÄCKVIDD DÄR UNDERLÅTENHET ATT ANMÄLA INTE BARA KAN LEDA TILL AVTALETS OGILTIGHET UTAN ÄVEN TILL STRAFFRÄTTSLIGA SANKTIONER. företagens verksamheter som transaktionen och dess eventuella effekter på konkurrensen eller den nationella säkerheten. Här kan nämnas att kommissionen i skrivande stund genomför en fördjupad undersökning av det amerikanska bioteknikbolaget Illuminas förvärv av Grail, ett bolag verksamt i USA som vid avtalets ingående helt saknade omsättning.6 Nedan diskuteras reglerna och deras tillämpning mer ingående. Vad avser reglerna kring utländska direktinvesteringar presenteras såväl den nyligen antagna EU-förordningen som den förväntade utvecklingen i Sverige. Vidare görs en utblick till Storbritannien. Sedan landet lämnat EU blir dess regler om utländska direktinvesteringar tillämpliga när svenska bolag förvärvar brittiska bolag eller då ett utländskt bolag förvärvar hela eller delar av ett svenskt bolag med kunder i Storbritannien. Som diskuteras nedan kan detta få betydande konsekvenser för transaktionsprocessen. 2. UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR – ETT HOT MOT NATIONELL SÄKERHET? Världen blir alltmer globaliserad och i de flesta länder är ekonomisk tillväxt beroende av tillgång till utländskt kapital. Många stater är dessutom bundna av internationella handels- och investeringsavtal. Inom EU förs en gemensam handelspolitik med ett uttalat mål att gradvis avveckla restriktionerna i den internationella handeln och i utländska direktinvesteringar.7 Detta till trots väljer allt fler länder att strama upp regelverken och begränsa möjligheterna för utländska aktörer att göra vissa typer av direktinvesteringar. EU har nyligen antagit en förordning på området. I Sverige avskaffades reglerna kring utländska direktinvesteringar vid inträdet i EES, men nya regler är nu på intåg. Storbritannien antog i våras en lag med bred räckvidd där underlåtenhet att anmäla inte bara kan leda till avtalets ogiltighet utan även till straffrättsliga sanktioner. 2.1 EU:s förordning om utländska direktinvesteringar I september 2017 presenterade kommissionen ett förslag till förordning om utländska direktinvesteringar.8 I motiven till förslaget anges att öppenhet för utländska investeringar är och förblir en central princip för EU och en av de viktigaste källorna till tillväxt, men att det finns en oro över att utländska investerare, bland annat statsägda företag, av strategiska skäl tar över europeiska företag med nyckelteknik och att EU:s investerare sällan åtnjuter samma rätt att investera i det land där investeringen har sitt ursprung. Även om unionens öppenhet för utländska direktinvesteringar inte ska ändras, måste det föras en kraftfull och ändamålsenlig politik för att, å ena sidan, öppna upp andra ekonomier och säkerställa att alla agerar enligt samma regelbok och, å andra sidan, skydda kritiska tillgångar i EU mot investeringar som skulle skada legitima intressen för unionen och dess medlemsstater.9 Motiven är således inte bara säkerhets- utan även handelspolitiska. I mars 2019 antogs förordningen om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen (FDI-förordningen).10 Som titeln antyder innebär det nya regelverket inte någon centralisering av själva granskningsförfarandet utan syftar i stället till att skapa en rättslig ram för medlemsstaternas egen granskning av utländska direktinvesteringar med hänsyn till säkerhet eller allmän ordning. Vidare fastställer förordningen en struktur för samarbete medlemsstaterna emellan samt mellan dem och kommissionen. Begreppet utländsk direktinvestering definieras som en investering av vilket slag som helst som görs av en utländsk investerare för att etablera eller upprätthålla varaktiga och direkta förbindelser mellan den utländska investeraren och den företagare för vilken eller det företag för vilket kapitalet görs tillgängligt för bedrivande av en ekonomisk verksamhet i en medlemsstat, inbegripet investeringar som möjliggör ett faktiskt deltagande i ledningen eller kontrollen av ett företag som bedriver en ekonomisk verksamhet.11 Med utländsk investerare avses i sin tur en fysisk person i ett tredjeland eller ett företag etablerat i ett tredjeland, som avser att göra eller har gjort en utländsk direktinvestering.12 Medlemsstaterna blir genom förordningen inte skyldiga att införa nationella granskningssystem. Inte heller begränsas deras rätt att själva besluta om vilka utländska direktin6 Om kommissionen finner att en anmäld koncentration ger anledning till allvarliga tvivel beträffande dess förenlighet med den inre marknaden fattas beslut om att inleda en fördjupad undersökning, ett förfarande. Detta enligt koncentrationsförordningens artikel 6.1 c. Kommissionen fattade ett sådant beslut den 22 juli 2021. Se ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/IP_21_3844. 7 Artiklarna 3, 206 och 207 FEUF. 8 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i Europeiska unionen, COM(2017) 487 final. 9 Ibid., s. 2. 10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen, EUT L79 I/1. 11 Artikel 2. 12 Ibid. 42 ADVOKATEN NR 8 • 2021