Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK vesteringar man tillåter på sitt
territorium. Däremot måste nationella regler och förfaranden för granskningssystem vara transparenta och de får inte diskriminera mellan olika tredjeländer. Medlemsstaterna är skyldiga att ange vilka omständigheter som föranleder en granskning, skälen till granskningen och de regler och tidsfrister som gäller för granskningen. Vidare ger förordningen viss fingervisning om viktiga faktorer att beakta vid granskningen. Artikel 4 anger att medlemsstaterna vid bedömningen av huruvida en utländsk direktinvestering kan inverka på säkerhet eller allmän ordning bland annat får beakta en rad angivna faktorer såsom till exempel om förvärvet rör kritisk infrastruktur, tillgång till kritiska insatsvaror såsom energi, tryggad livsmedelsförsörjning eller mediernas frihet och mångfald. Medlemsländerna uppmanas också att beakta om den utländska investeraren direkt eller indirekt kontrolleras av ett tredjelands regering, tidigare har varit delaktig i verksamhet som inverkar på säkerhet eller allmän ordning, eller om det finns en allvarlig risk att köparen ägnar sig åt olaglig eller kriminell verksamhet. Vidare etableras en ram för samarbete mellan medlemsstater och med kommissionen där såväl medlemsstaterna som kommissionen ska hålla varandra underrättade om de utländska direktinvesteringar som granskas eller som kan antas påverka säkerhet eller allmän ordning i övriga medlemsstater. Såväl medlemsstater som kommissionen tillåts sedan att lämna synpunkter eller begära in uppgifter avseende dessa förvärv. Detta diskuteras närmare i följande avsnitt kring den svenska regleringen. 2.2 Det svenska regelverket Sverige saknar i dag regler kring utländska direktinvesteringar. Så har inte alltid varit fallet.13 Enligt den tidigare företagsförvärvslagen krävdes förhandsgodkännande innan utländska rättssubjekt tilläts förvärva aktier i svenska aktiebolag, andelar i svenska handelsbolag eller rörelser som drevs i Sverige. Lagen upphävdes i samband med EES-avtalets ingående, och i dag finns endast begränsade möjligheter att påverka och i förekommande fall förhindra utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden.14 Skärpta regler är dock att vänta. I ett pressmeddelande av den 8 juni 2020 meddelade regeringen att den pågående coronapandemin kunde komma att öka riskerna för att utländska aktörer gör investeringar i svenskt näringsliv och strategisk infrastruktur i syfte att komma åt värdefull teknologi och information som hotar Sveriges säkerhet.15 Processen mot ett skärpt regelverk inleddes dock redan innan pandemin.16 I augusti 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att ta fram ett förslag på hur ett nytt regelverk på området skulle kunna utformas. I uppdraget ingår bland annat att analysera vilka utländska direktinvesteringar som ska omfattas av regleringen och hur villkoren för att kunna förbjuda dessa ska utformas. Den särskilde utredaren har således inte i uppdrag att utreda om ett regelverk bör antas utan i stället hur det ska utformas. Ett delbetänkande överlämnades till regeringen i mars 2020 och den nya lag som sedan antogs i oktober 2020 syftade till att komplettera FDI-förordningen och säkerställa Sveriges åtaganden enligt denna.17 Lagen, som ger regeringen befogenhet att utse den myndighet som ska vara kontaktpunkt enligt FDI-förordningen, utgör det första ledet i en tvåstegsraket som ska säkra en tuffare reglering även i Sverige. Slutbetänkandet ska lämnas i november 2021. Regeringen har utsett Inspektionen för strategiska produkter (ISP) till kontaktpunkt. ISP har härigenom fått befogenhet att hämta in vissa uppgifter om utländska investerare och svenska målbolag i de fall en transaktion bedöms kunna påverka säkerhet eller allmän ordning inom EU.18 Även om Sverige ännu inte har något granskningsförfarande har ISP, genom FDI-förordningen, inte bara möjlighet att begära in uppgifter utan även att förmedla dessa till andra medlemsstater. Artikel 7.5 i FDI-förordningen gör det nämligen möjligt för en medlemsstat, som anser att en utländsk direktinvestering i Sverige kan inverka på dess egen säkerhet eller allmän ordning, att begära in vissa uppgifter. Dessa uppgifter innefattar information om ägarstrukturen för den utländske investeraren, investeringens ungefärliga värde, vilka produkter och tjänster som omfattas, de medlemsstater där berörda företag bedriver 13 Lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag. 14 Prop. 1991/92:71 om upphävande av regler om utländska företagsförvärv m.m. Se även kommittédirektivet Ett system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden, dir 2019:50, s. 2. 15 www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/06/regeringen-vidtar-atgarder-mot-utlandska-direktinvesteringar-inom-skyddsvarda-omraden/. 16 www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/10/ny-lag-starker-det-internationella-samarbetet-avseende-utlandska-direktinvesteringar/. 17 Lagen (2020:826) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. 18 Ibid., 2 §. » ADVOKATEN NR 8 • 2021 43 I AUGUSTI 2019 GAV REGERINGEN EN SÄRSKILD UTREDARE I UPPDRAG ATT TA FRAM ETT FÖRSLAG PÅ HUR ETT NYTT REGELVERK PÅ OMRÅDET SKULLE KUNNA UTFORMAS.