Advokaten 1
NYHETER Kraftig höjning av straffavgift föreslås
Högsta straffavgift för advokater som brutit mot god advokatsed höjs till 250 000 kr och en möjlighet att överklaga avgiften införs. Det föreslår den arbetsgrupp som i januari tillsattes av Advokatsamfundets styrelse. Arbetsgruppens förslag inkluderar ändringar i såväl rättegångsbalken som Advokatsamfundets stadgar och vägledande regler om god advokatsed och innebär, vad gäller belopp, att spannet för straffavgiften bör ha ett lägsta belopp om 10 000 kr och ett högsta belopp om 250 000 kr. ERSÄTTNINGAR TILL BITRÄDEN I FOKUS Riksrevisionen kritiserar dålig kontroll Riksrevisionen pekar i en rapport på stora brister i systemet för ersättning till offentliga försvarare, målsägandebiträden och andra rättsliga biträden. Advokatsamfundet välkomnar en granskning, men anser att de ökade advokatkostnaderna främst beror på fler mål i domstolarna. Läs mer om förslaget att höja straffavgiften på s. 48. Kontaktintensiva klienter gav rätt till ersättning Ett offentligt biträde i ett LVU-mål fick sin ersättning prutad i förvaltningsrätten, som ansåg att delar av arbetet kunnat utföras av en sekreterare. Biträdet överklagade ersättningsfrågan till Kammarrätten i Göteborg. I överklagandet angav biträdet, som är biträdande jurist vid en advokatbyrå, att de båda vårdnadshavarna i målet var ”kontaktintensiva”, då de inte bodde tillsammans och inte förmedlade information sinsemellan. Kammarrätten i Göteborg gick i sitt beslut på biträdets linje, och konstaterade att förhållandet att ”vissa moment kan utföras av annan person än det offentliga biträdet” inte är något hinder för att bevilja ersättning, så länge momenten har krävts för att utföra uppdraget. Kammarrätten anser också att klienterna varit kontaktintensiva och att det faktum att klienterna inte lever tillsammans också påverkat tidsåtgången. Kammarrätten i Göteborg, dom meddelad den 8 oktober 2021, mål nr 5090-21. 8 Enligt Riksrevisionen är dagens ersättningssystem utformat så att domstolarna har små möjligheter att bedöma om de summor som betalas ut är rimliga. En viktig anledning till detta är att huvuddelen av de rättsliga biträdenas arbete genomförs under förundersökningen, då domstolen inte har tillräcklig insyn i arbetet för att kunna bedöma om ersättningsanspråken är rimliga. Att kostnadsräkningarna dessutom behandlas sist under rättens överläggning vid en huvudförhandling, och att frågan ofta hanteras under tidspress, minskar ytterligare möjligheten att bedöma om ersättningarna är rimliga, anser Riksrevisionen. Tingsrätterna har i dag inget budgetansvar för ersättningar till rättsliga biträden. Detta är enligt Riksrevisor Helena Lindberg. Riksrevisionen ett strukturellt problem, eftersom varken domarna eller domstolarna har några ekonomiska incitament att öka kontrollen över ersättningarna. riksrevisionen lämnar i sin rapport rekommendationer om åtgärder för att förbättra kontrollen, bland annat att det tas fram riktlinjer, att tingsrätterna får återkoppling om ersättningarna samt att det utreds om systemet för kostnadsräkningar kan digitaliseras. På sin webbplats skriver myndigheten att granskningen sammantaget visar ”att kontrollen över dessa medel har omfattande och allvarliga brister. Riksrevisionen bedömer att regeringen, som har det övergripande ansvaret, tidigare borde ha tagit initiativ till såväl uppföljning som förbättringar”. Bakgrunden till granskningen är att kostnaderna för försvarare och offentliga biträden ökat under senare år. Även Domstolsverket arbetar sedan en tid tillbaka med att analysera kostnaderna för rättsliga biträden. advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander säger att hon välkomnar granskningen, men att de ökade kostnaderna samtidigt har naturliga förklaringar. – De senaste årens stora satsningar på polis och rättsväsende innebär att fler lagförs, vilket också leder till fler uppdrag för försvarare och målsägandebiträden. Advokaterna spelar en central roll för att garantera rättssäkerheten, när samhället satsar mycket på att bekämpa brottsligheten, säger hon. Advokatsamfundet: Nej till ändringar i miljöbalken Enligt Advokatsamfundet är Advokatsamfundet avstyrker regeringens förslag om ändringar i miljöbalken. Förändringarna skulle inte göra någon skillnad i praktiken, menar samfundet. Sveriges advokatsamfund säger i ett remissvar nej till huvuddelen av förslagen i Klimaträttsutredningens betänkande En klimatanpassad miljöbalk för samtiden och framtiden (SOU 2021:21). de författningsändringar som utredningen föreslår främst symboliska. Advokatsamfundet bedömer att ändringarna inte skulle medföra några märkbara skillnader i förhållande till de bestämmelser som gäller nu, och att det av konsekvensanalysen i utredningen framgår att effekten på växthusgasutsläppen är mycket osäker. Utredningen beaktar inte heller stora industriella satsningar som sker för att reducera industrins klimatavtryck, vilket enligt Advokatsamfundet är en brist. Advokatsamfundet anser också att utredningens utgångspunkt – att EU:s utsläppshandelssystem inte fungerar för att reducera växthusgasutsläppen i Sverige och att den flexibilitet som handelssystemet ger utrymme för bör begränsas i så stor utsträckning som möjligt – är olämplig. ADVOKATEN NR 8 • 2021 FOTO: ISTOCK, FRIDA STRÖM