Advokaten 1
NYHETER Kustbevakningen ska utreda fler brott Kus
tbevakningen ska få utökade befogenheter och ett utökat ansvar för brottsbekämpning och ordningshållning till sjöss, enligt en proposition från regeringen. Förslaget innebär att Kustbevakningen på egen hand kommer att kunna utreda vissa brott till sjöss, till exempel fiskeribrott. Kustbevakningen kommer också att få utökade möjligheter att stödja Polismyndighetens och Tullverkets arbete med brottsbekämpning, till exempel vid våldsbrott som begås till sjöss. Samtidigt stärker förslaget också polismäns befogenheter till sjöss. Den nya kustbevakningslagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 april 2019. En ny kustbevakningslag, prop. 2018/19:16 Riksdagen förbjuder utländska barnäktenskap Trots kritik från Lagrådet röstade riksdagen i november för att godkänna regeringens proposition om skärpta regler kring utländska barnäktenskap. De nya reglerna innebär ett förbud mot att erkänna utländska barnäktenskap, oavsett vilken anknytning till Sverige som personerna hade när äktenskapet ingicks eller hur gamla de är när frågan prövas av en myndighet. Om minst en av personerna fortfarande är ett barn vid prövningen ska det aldrig gå att göra undantag från förbudet. I dag kan utländska barnäktenskap erkännas i Sverige om ingen av parterna hade anknytning hit när äktenskapet ingicks. Lagrådet ansåg i sin prövning att lagen inte ger något skydd för barn som saknar anknytning till Sverige när äktenskapet ingås. Lagrådet påpekade också att lagen innebär en inskränkning i rätten till respekt för familjelivet enligt artikel 8 i Europakonventionen, liksom en inskränkning av den fria rörlighet som garanteras enligt artikel 21 i EUfördraget. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019. 10 Förbud mot familjeåterförening strider mot Europakonventionen Principen om barnets bästa ska ges företräde när Europakonventionens rätt till familjeliv vägs mot behovet att begränsa invandringen. Det fastslår Migrationsöverdomstolen i ett avgörande, som kan få betydelse för många asylsökande. Tre syriska medborgare, vuxna och deras son, beviljas tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige för att kunna återförenas med den andre sonen i familjen. Detta meddelade Migrationsöverdomstolen i mitten av november. Familjens ene son, som i dag två ligt uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Resten av familjen ansökte sedan om uppehållstillstånd på grund av anknytning i juli 2017. Såväl Migrationsverket som migrationsdomstolen avslog dock ansökan, med hänvisning till att den tillfälliga utlänningslagen bara tillåter uppehållstillstånd på grund av anknytning i undantagsfall. Men MigrationsöverMÖD mål nr UM5407-18 är åtta år, kom till Sverige med släktingar i december 2015, efter att ha kommit ifrån föräldrarna i det krigsdrabbade Syrien. I mars 2017 beviljades pojken ett tillfäldomstolen kommer till en annan slutsats. Enligt domstolen står inte den inskränkning som den tillfälliga lagen innebär när det gäller Europakonventionens, EKMR, rätt till familjeliv för personer med tillfälliga uppehållstillstånd i rimlig proportion till regeringens syfte att under en tid begränsa antalet asylsökande till Sverige. I sin prövning har Migrationsöverdomstolen fäst särskild vikt vid barnkonventionen och principen om barnets bästa. Domstolen har här bland annat beaktat barnets psykiska hälsa, separationens längd och att familjen inte kan återförenas på någon annan plats. Slutsatsen blir att det skulle strida mot svenska konventionsåtaganden att inte tillåta familjeåterförening i detta fall. Migrationsverket säger i ett pressmeddelande att man välkomnar avgörandet. ”Det här innebär en lättnad i ärenden om familjeåterförening som antagligen kommer att påverka många fall”, säger Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer i pressmeddelandet. Sergels torg efter att Rakhmat Akilov i en lastbil körde på människor längs Drottninggatan i Stockholm. Som en följd av terrorrattacken avled fem personer. 78 har fått brottsskadeersättning efter terrordådet Hittills har närmare åtta miljoner kronor betalats till de drabbade vid terrordådet på Drottninggatan i Stockholm förra året. Brottsoffermyndigheten har hittills betalat ut brottsskadeersättning för kränkning till 78 personer efter attentatet på Drottninggatan den 7 april 2017. Ersättningen har varierat från 30 000 kronor upp till 150 000 kronor, bland annat beroende på vilket typ av brott som personen blivit utsatt för. Totalt uppgår ersättningen till närmare åtta miljoner kronor. Brottsskadeersättning kan utbetalas när gärningsmannen bakom brottet inte själv har möjlighet att betala skadestånd, och den drabbade inte heller kan få ersättning via en försäkring. I domen finns 138 personer med som målsägande och flera av dem har med hjälp av sina målsägandebiträden ansökt om brottsskadeersättning. Hittills har Brottsoffermyndigheten fått in 130 ansökningar om brottsskadeersättning med anledning av attentatet på Drottninggatan. ADVOKATEN NR 9 • 2018 FOTO: TOM KNUTSON