Advokaten 1
NYHETER Utsatthet för hot och sexualbrott har öka
t Andelen av befolkningen som uppger sig ha varit utsatta för sexualbrott har ökat enligt de senaste fem åren, främst bland kvinnor. Det visar Brottsförebyggande rådets, BRÅ, sammanställning av Nationella trygghetsundersökningen. Av befolkningen i åldrarna 16–84 år, uppger 6,4 procent att de utsattes för sexualbrott under 2017. Det är en ökning jämfört med 2016, då andelen var 4,7 procent. Även andelen som uppger sig ha utsatts för hot ökade från 7,9 till 8,3 procent mellan 2016 och 2017. Anne Ramberg ny ordförande i IBAHRI Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg valdes vid International Bar Associations årsmöte i Rom nyligen till ny ordförande i IBA:s Human Rights Institute (IBAHRI). Anne Ramberg delar ordförandeskapet med den australiske domaren Michael Kirby. – Det är mycket hedrande. IBAHRI är en respekterad röst som gör mycket runt om i världen, säger Anne Ramberg. Anne Rambergs företrädare på posten var ambassadör Hans Corell, före detta undergeneralsekreterare och rättschef i Förenta Nationerna. De nya ordförandena tillträder den 1 januari 2019. Mandatperioden är två år, med möjlighet till ett omval. Advokat Mats Anderson nytt justitieråd i HFD Regeringen utnämnde den 1 november advokat Mats Anderson till justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen. Mats Anderson är innehavare av advokatbyrån clear blue water i Stockholm, som han grundade 2007. Han var tidigare verksam på Lagerlöf & Leman och Linklaters. Mats Anderson tillträder tjänsten som justitieråd den 1 december. 12 Advokatsamfundets tyngsta invändning inriktas på det föreslagna förbudet mot att använda uppgifter till förmån för den misstänkte. Förslag om att ge polisen uppgifter från signalspaning sågas bestämt Utökade möjligheter för polisen att ta del av uppgifter från FRA riskerar att sätta grundläggande rättssäkerhetsgarantier ur spel, skriver Advokatsamfundet i sitt remissvar. Mats Anderson. Advokatsamfundet avstyrker i ett skarpt formulerat remissvar utredningsförslaget om en ny lag som möjliggör att Säkerhetspolisen och Nationella operativa avdelningen i Polismyndigheten tar emot uppgifter från Försvarets radioanstalt även efter det att en förundersökning har inletts. Advokatsamfundet anser att dagens lagstiftning och system för hantering av underrättelsematerial från signalspaning är tillräckligt effektiva för de brottsbekämpande myndigheterna samtidigt som godtagbara rättssäkerhetskrav upprätthålls. De föreslagna nya reglerna riskerar i stället att sätta grundläggande rättssäkerhetsgarantier ur spel, menar Advokatsamfundet. Advokatsamfundets huvudinvändningar mot förslaget är att det varken är känt hur redovisning av signalspaningsmaterialet från FRA till NOA kommer att ske, eller vilken bearbetning och vidarebefordran som ska göras. enligt utredningsförslaget ska uppgifterna från signalspaning inte få användas för att utreda brott, utan enbart för att förhindra brottslig verksamhet. Uppdelningen kommer, enligt Advokatsamfundet, att skapa mycket svåra gränsdragningsproblem inom den myndighet som uppgifterna lämnas till. Det finns, skriver samfundet, till och med en risk för att informationsöverföringen kan komma att begränsas för att undvika dessa gränsdragningsproblem, vilket i så fall gör lagförslaget kontraproduktivt utifrån sin ursprungliga tanke. Polisens tillgång till uppgifter från signalspaning (Ds 2018:35) advokatsamfundets invänder också mot det föreslagna förbudet mot att använda uppgifter till förmån för den misstänkte. Detta kan innebära att polisen har uppgifter som talar för en misstänkts oskuld, men är förhindrade att använda dem. Även Justitieombudsmannen, JO, kritiserar förslaget om att uppgifter som talar till den misstänktes fördel inte ska få användas. JO skriver i sitt remissvar ”att de skäl som utredningen har redovisat inte har sådan tyngd att de kan läggas till grund för ett undantagslöst förbud mot att använda uppgifter som är till fördel för den misstänkte i en brottsutredning”. UÖ ADVOKATEN NR 9 • 2018 FOTO: TT