Advokaten 1
NYHETER Målsägandebiträde även i hovrätten är huv
udregel vid sexualbrott Vid sexualbrott är huvudregeln att målsägandebiträde ska förordnas även i hovrätten. Det fastslog Högsta domstolen i ett beslut i november. Sedan den 1 juli i år förordnas målsägandebiträden normalt enbart tills tiden för att överklaga tingsrättens dom har löpt ut. Om domen överklagas, ska hovrätten pröva om målsägandebiträdet ska förordnas även i hovrätten. I sitt beslut från den 23 november uttalar HD dock att presumtionen för förordnande gäller även i hovrätten vid sexualbrott. Det innebär att målsägandebiträde ska förordnas, om det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av detta. frågan som hd prövat gäller ett mål om våldtäkt, där både åklagaren och målsäganden har överklagat den frikännande domen. Det framgår av utredningen att målsäganden inte ska närvara vid huvudförhandlingen i hovrätten, att ingen ny bevisning åberopas och att förhören från tingsrätten ska spelas upp i hovrätten. HD anser därmed inte att det finns något behov av målsägandebiträde med hänsyn till prövningen av ansvarsfrågan. Däremot kan det, enligt HD, finnas behov av ett målsägandebiträde när det gäller prövningen av målsägandens skadeståndsanspråk. Eftersom tingsrätten meddelade frikännande dom, prövades nämligen Slipper självangivelse även utanför brottmål En man misstänkt för ekonomisk brottslighet behöver inte avlägga ed och berätta om vad som hänt vid ett edgångssammanträde, eftersom det skulle strida mot rätten att slippa ange sig själv. Konkursförvaltaren begärde att mannen under ed skulle berätta om vad som hänt i bolaget. Men mannen vägrade att yttra sig vid sammanträdet, med hänvisning till Europakonventionens artikel 6.1 om en rättvis rättegång och rätten att slippa ange sig själv. Tingsrätten ansåg, efter enskild överläggning, att mannens vägran hade fog för sig, och skrev i protokollet att rätten att vägra lämna belastande uppgifter om sig själv inte är begränsad till brottmål. JO kritisk mot poliser som hindrade advokat Polismyndigheten får kritik från Justitieombudsmannen, JO, för sitt Vid sexualbrott är huvudregeln att målsägandebiträde ska förordnas även i hovrätten, enligt en dom från Högsta domstolen. inte skadeståndsanspråket i sak. – HD menar att i mål röranHögsta domstolens beslut den 23 november 2018 i mål nr Ö 5233-18 de sexualbrott där skadeståndet prövas i sak i hovrätten som första instans och där det inte är självklart att åklagaren lika väl kan föra skadeståndstalan, då ska måls ägandebiträde förordnas i hovrätten, säger advokat Kristofer Stahre, som företräder målsäganden i det mål som HD bedömt. HD skriver i sitt beslut att prövningen ska ske utifrån de NYA REGLER OM MÅLSÄGANDEBITRÄDEN Ett målsägandebiträde ska under vissa förutsättningar förordnas för målsäganden när en förundersökning har inletts. Prövningen av om ett målsägandebiträde ska förordnas utgår bland annat från vilken typ av brott det gäller. Vid sexualbrott finns det en stark presumtion för att förordna ett målägandebiträde: Det ska göras, om det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av det. Från och med den 1 juli i år gäller nya regler för förordnandet av målsägandebiträden i allmän domADVOKATEN NR 9 • 2018 stol. Enligt de nya reglerna gäller förordnandet av ett målsägandebiträde till dess att tiden för att överklaga tingsrättens dom har löpt ut. Ett målsägandebiträde kan dock förordnas även i hovrätten om det finns behov av det. Bakgrunden är reformen En modernare rättegång, som anses ha minskat behovet av målsägandebiträde i hovrätten, bland annat på grund av att målsäganden numer sällan deltar personligen i huvudförhandlingen i hovrätten. behov som målsäganden har i hovrätten. Faktorer som har betydelse är bland annat om målsäganden ska närvara vid huvudförhandlingen, om det ska hållas förhör, hur komplicerad skadeståndsfrågan är och om, och i så fall på vilket sätt, målsäganden har biträtt åtalet. De nya reglerna för förordnanden av målsägandebiträden har kritiserats av advokater, som anser att de riskerar att öka utsattheten för redan utsatta målsäganden (se Advokaten nr 8 2018). MA, UÖ agerande i samband med en rättegång mot två medlemmar av ett motorcykelgäng. Polisen beslutade att, utan tillräcklig grund, kroppsvisitera andra medlemmar ur klubben utanför tingsrätten. En advokat, som var ombud för en av de tilltalade, försökte dokumentera polisens agerande genom att filma det med sin mobiltelefon. Enligt anmälan till JO ställde sig då en polis i vägen, och hindrade advokaten från att filma. Enligt JO Cecilia Renfors var kroppsvisitationen olaglig, och agerandet gentemot den filmande advokaten oprofessionellt. Riksrevisionen granskar ”rättskedjans” styrning Riksrevisionen har inlett en granskning av den så kallade rättskedjan. Enligt Riksrevisionen påverkar styrningen av varje enskild myndighet ofta kedjans övriga aktörer. Riksrevisionen ska nu i en granskning undersöka om styrningen av myndigheterna i rättskedjan har ett tillräckligt tydligt helhetsperspektiv. 13 FOTO: TOM KNUTSON