Advokaten 1
REPORTAGE Tonläget i rättssalarna har förbättrats
Under vissa omfattande och uppmärksammade brottmålsrättegångar blev tongångarna stundtals hårda mellan åklagare och advokater. På initiativ av Advokatsamfundet och Riks åklagaren togs därför en uppförandekod fram 2016. Det visar sig att den har bidragit till att förbättra tonläget. Men det kan fortfarande kärva ibland. TEXT: EVA EKHOLM S tämningen och den professionella respekten i rättssalarna är, och har hela tiden varit, mestadels bra. Problemet med hårda tongångar har främst uppstått i storstäderna och då vid omfattande mål rörande grov brottslighet. Tonläget har förbättrats även om problemen delvis kvarstår vid denna typ av mål. Det är den sammanlagda slutsatsen från en domare, två åklagare och tre advokater som Advokaten har pratat med. – Jag tycker att uppförandekoden har bidragit till ett mer professionellt förhållningssätt i förhandlingssituationen. Dessa egentligen ganska självklara förhållningsregler blir tydligare när de har satts på pränt, säger Ylva Norling Jönsson, lagman vid Helsingborgs tingsrätt. – Att tonläget blir hårt händer fortfaranBAKGRUND Advokaterna Anna Björklund och Tobias Fälth, som intervjuas i artikeln, ingick tillsammans med kammaråklagarna Elin Blank, Anna Broman Olasdotter och Tomas Malmenby samt advokat Sture Larsson i den arbetsgrupp som formulerade handlingsreglerna. Arbetsgruppen inrättades på initiativ av Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg och dåvarande riksåklagare Anders Perklev för att förebygga att hårda och bitvis osakliga ordväxlingar i rättssalen skulle minska förtroendet för rättsprocessen och rättsväsendet. 16 de, framför allt vid gängrelaterad brottslighet där rättssalen fylls av en ”hejaklack” till de åtalade. Och med advokater som inte varit så länge i yrket, som spelar tuffa inför klienten och åhörarna. Jag utgår ifrån att det handlar om osäkerhet i yrkesrollen och ser samma tendens hos yngre åklagare. Kanske är det också en spegelbild av hur samhället ser ut i dag, med större polarisering, säger advokat Anna Björklund, Sju Advokater. Advokat Henrik Olsson Lilja, Olsson Lilja Advokater, beskriver koden som en början på ett långsiktigt arbete som sannolikt kommer att ses som en självklarhet framöver. – Regelbundna samveroch argumentation blir personliga. Påståenden om exempelvis tjänstefel eller obefogat åtal bör inte förekomma om det inte samtidigt anmäls – det ska inte vara något man bara för fram argumentationsvis, understryker Eva Thunegard, tillsynschef vid Åklagarmyndigheten. Ylva Norling Jönsson. kansmöten mellan domare, åklagare och advokater är en bra metod som tillämpats och det arbetet bör fortgå. Uppförandekoden är också en bra vägledning för nya yngre aktörer om vad som gäller. Ibland kan jag uppleva att nya aktörer saknar sådan vägledning, säger Henrik Olsson Lilja. – Uppförandekoden är angelägen och det finns fortfarande ett behov av att diskutera och fundera över hur vi bemöter varandra i rättssalen. Det viktiga är att vi alla är professionella och att inte frågor eller angrepp Henrik Olsson Lilja. KANSKE INTE BARA KODEN Intervjupersonerna påpekar att det kanske inte endast var koden i sig som ledde till förändring utan även den debatt som pågick i ämnet. – Nu tycker jag åtminstone att vi har kommit bort från delar av den personkoncentrering som fanns för några år sedan, det är skönt, säger kammaråklagare Johan Lengholm, Norrorts åklagarkammare. Advokat Tobias Fälth, Försvarsadvokaterna Stockholm, beskriver att han personligen upplever att stämningen generellt sett är lugnare och mer saklig än tidigare. – En bidragande faktor kan vara att rätADVOKATEN NR 9 • 2018 FOTO: ISTOCK, PER CARLSSON, SANDRA MYHRBERG