Advokaten 1
ADVOKATDAGARNA » ”Vi advokater måste stödja För e
n fullsatt föreläsningssal berättade mottagaren av Advokatsamfundets pris för framstående insatser inom advokatyrket, Johan Eriksson, om sitt år som försvarare för den terrordömde Rakhmat Akilov. Johan Eriksson arbetade med hela världens blickar på sig, när han försvarade Rakhmat Akilov. Uppdraget gav en skrämmande insikt i hur lätt det är i dag att bli terrorist, bara med hjälp av en dator med internetuppkoppling, berättade Johan Eriksson. – Givet att det är så lätt, och givet att vår värld ser ut som den gör, så tror jag tyvärr att jag inte är den sista som försvarar en person misstänkt för terrorism, sa Johan Eriksson. Eriksson inriktade sig i sin fö– På vägen dit tänkte jag en tanke, den bäsNÄSTA GÅNG JAG FÅR VETA ATT EN KOLLEGA FÖRSVARAR EN MISSTÄNKT TERRORIST SÅ ta tanke som jag tänkt i hela det här målet: jag ska göra som jag brukar, berättade Johan Eriksson. Detta blev sedan en ledstjärna under det intensiva året, när olika frågor väcktes. Som om det verkligen var någon mening i att utreda och ta ställning till varje påstått mordförsök, när det ändå var ganska givet att Akilov skulle dömas och troligen till livstids fängelse. – Den försvarare är väl inte TÄNKER JAG GÅ UT OCH FÖRSVARA DEN KOLLEGAN I MEDIA. johan eriksson reläsning främst på de praktiska och juridiska frågor som han mötte i rollen som försvarare. Men han förmedlade också att Rakhmat Akilov privat var en mycket artig och trevlig person. – På det yttre är det svårt att känna igen en terrorist. De bakar kärleksmuffins, de är artiga och trevliga och rätt intelligenta, förklarade Johan Eriksson. Johan Eriksson var just hemkommen från en golf resa till Italien när terrordådet på Drottninggatan inträffade, den 7 april 2017. På lördagen planerade Eriksson att besöka sin mamma. Men planerna ändrades, när Stockholms tingsrätt ringde och frågade om Eriksson var intresserad av uppdraget som försvarare för den man som gripits för terrordådet. Johan Eriksson tackade ja, och begav sig till Kronobergshäktet. född som tänker ”ett mordförsök hit eller dit spelar väl ingen roll”, konstaterade Eriksson, som beslutade att försöka gå på djupet med varje enskild anklagelse mot hans klient. Det gjorde han och kollegan Robin Söder, som så småningom också förordnades, bland annat genom att ta fram en kort pm om varje målsägandes berättelse, som Akilov fick ta ställning till. Med hjälp av kodorden ”erk” och ”förnek” kunde han sedan deklarera sin inställning till varje enskilt gärningspåstående. JOHAN ERIKSSONS RÅD TILL FÖRSVARARE 1. Hamnar ni i en situation där ni kan förutse att det blir stor medial uppmärksamhet, håll en presskonferens. 2. Tappa inte bort att i god tid hantera juridiken och att förbereda målet på samma sätt som ni skulle förbereda vilket annat mål som helst. 3. Vi advokater måste stödja varandra när vi kommer i sådana här situationer. 4. Hjälp klienterna ordentligt, aldrig halvhjärtat. Klarar du inte det så ska du inte åta sig uppdraget. 5. Om det är många skadeståndsanspråk i målet, prata med tingsrätten om hur de ska hanteras, så att inte hela målet tas över av dem. 6. Ha kontakter med åklagaren tidigt. 7. Har ni klienter som talar ett språk som ni inte behärskar, upprätta en kort pm om varje målsägandeförhör. 8. Skapa mallar och kom överens med klienten om vilka förutsättningar som krävs för att man ska erkänna eller förneka, så att ni har ett försvarsteam. vid det första samtalet med sin försvarare var Rakhmat Akilov vänlig och artig, men också tveksam. Egentligen önskade han att få en sunnimuslim som försvarare, eftersom han var övertygad om att bara en trosfrände kunde förstå och på allvar försvara honom. Akilov undrade också när tortyren skulle börja. Johan Eriksson berättade i sitt föredrag att hans klient, trots att Eriksson förklarar att det inte skulle bli någon tortyr, troligen fortsatte att vänta på tortyr långt in i förundersökningen. Väl ute från häktet satte Johan Eriksson igång sin mobiltelefon, bara för att hitta 140 meddelanden från olika medier från hela världen. – Jag var helt ensam. Ingen presstjänst, bara en mobiltelefon och en liten förundran över hur New York Times kunde ha mitt mobilnummer. Det enda jag kunde göra var att sätta igång och försöka svara alla som ringde, sa Johan Eriksson, som i dag inser att han i stället borde ha kallat till en presskonferens. rakhmat akilov satt häktad i över ett år, under mycket tuffa förhållanden, med konstant bevakning och ständig belysning. Det förekom också en del prat bland advoKOLLEGIALT DÖMANDE: Både likheter och skillnader Hur skiljer sig det kollegiala dömandet i domstol och skiljenämnd åt, och vilka likheter finns? Advokaterna Fanny Gleiss Wilborg och Emilia Lundberg gav sina reflektioner vid ett av seminarierna inom området process och skiljedom. Fanny Gleiss Wilborg och Emilia Lundberg. 28 Fanny Gleiss Wilborg och Emilia Lundberg har båda varit domare i allmän domstol. I dag driver de advokatbyrå, och arbetar främst som skiljedomare. Vid seminariet jämförde de steg för steg i processen hur kollegialt dömandet fungerar i allmän domstol och i skiljenämnder. De konstaterade att domare och skiljedomare har en del att lära av varandra, men också att det är viktigt för ombud att förstå de skillnader som finns mellan processformerna. En viktig skillnad, konstaterade Gleiss Wilborg och Lundberg, är att tvistemålsproADVOKATEN NR 9 • 2018