Advokaten 1
ADVOKATDAGARNA » Utslagsgivande bevisbördereglern
a är oreglerade i lag Advokat Rikard Wikström-Hermansen konstaterade att bevisbördans placering ofta är avgörande för utgången i kommersiella tvistemål. Trots deras avgörande betydelse framgår reglerna om bevisbördan märkligt nog mycket sällan av lag – rättskällorna är rättspraxis och doktrin. Wikström-Hermansen sammanfattade innehållet i reglerna: Den part som har lättast att säkerställa bevisning bär bevisbördan. Men i vissa fall styrs bevisbördan på det sätt som ger bäst genomslag för den civilrättsliga regelns ändamål. Huvudregeln är att den som påstår att något har inträffat normalt har bevisbördan för det, eftersom det är lättare att säkra bevisning om att något har inträffat än om att något inte har inträffat. Wikström-Hermansen redoDEN PART SOM HAR LÄTTAST ATT SÄKERSTÄLLA BEVISNING BÄR BEVISBÖRDAN. rikard wikström-hermansen visade en rad rättsfall där reglerna framgår. Den som påstår att avtal har ingåtts har normalt bevisbördan för det (NJA 1999 s. 474). Men i NJA 2006 s. 638 hade en näringsidkare, som förhandlade ett avtal och tog emot bekräftelse på att avtal hade ingåtts, men som underlät att reagera inom viss tid, bevisbördan för att avtal inte hade ingåtts. Och den som påstår att fast pris har avtalats har bevisbördan (NJA 2001 s. 177, NJA 2005 s. 205). När det gäller rättsföljden av en ensidig rättshandling har den som till exempel påstår att betalning har skett och preskriptionsavbrott inträffat (NJA 2012 s. 172) eller att regressanspråk har efterskänkts (NJA 2012 s. 804) bevisbördan för sitt påstående. En part som påstår att försträckning har skett har bevisbördan (NJA s. 1975 s. 577), men den som har tagit emot ett belopp och påstår att det var en gåva har bevisbördan för det (NJA 2014 s. 364). Ny teknik och gammal psykologi gör sanningen svårare Vad kan vi egentligen veta om vår omvärld och hur kommer det sig att felaktiga uppgifter så lätt vinner mark i vår tid? Åsa Wikforss gav svar i en mycket uppskattad föreläsning. Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, och redde under Advokatdagarnas sista pass ut begrepp som faktaresistens, fejkade nyheter och alternativa fakta, och varför dessa blivit så aktuella just i vår tid. Att det sprids felaktiga uppgifter, propaganda eller rena lögner är naturligtvis inget nytt, påpekade Åsa Wikforss. – Men det finns också något nytt i detta, som har med den nya tekniken att göra, och hur den samverkar med vår gamla psykologi, sa Åsa Wikforss. Wikforss konstaterade att exempelvis konspirationsteorier har funnits med oss sedan mänsklighetens barndom. – Det har alltid funnits människor som tror 34 konstiga saker. Men i dag kan de nå varandra, och då förstärka varandras övertygelse, fastslog Åsa Wikforss. Visst kan vi fnissa åt hur människor till exempel hävdar att jorden är platt, sa Åsa Wikforss. Samtidigt har kunskapsmotståndet också obehagliga konsekvenser. Ett exempel är hur det potentiellt dödliga sjukdomen mässlingen nu åter sprider sig i Europa, eftersom många avstår från att vaccinera sina barn, i tron att vaccinet orsakar autism. Detta och andra exempel visar tydligt att kunskap är viktigt, hävdade Åsa Wikforss. Genom hela historien har kunskap varit avgörande för människan och hennes utveckling. Ändå väljer många människor i dag, i vårt öppna samhälle, att slå ifrån sig kunskapen. En viktig förklaring till detta är just hur våra psykologiska mekanismer hanterar och tolkar omvärlden, förklarade Åsa Wikforss. Hjärnan spelar oss helt enkelt ofta olika spratt, något som Åsa Wikforss kallar ”tänkandets skevheter”. ett exempel är bekräftelsebias, alltså den allmänmänskliga tendensen att vilja bekräfta det man redan tror. Bekräftelsebiasen kan vara mer eller mindre medveten, och påverkar oss på olika sätt: genom att vi håller oss till de källor som vi vet bekräftar våra uppADVOKATEN NR 9 • 2018 Enligt advokat Rikard WikströmHermansen framgår reglerna om bevisbördan märkligt nog mycket sällan av lag utan av rättspraxis och doktrin.