Advokaten 1
ADVOKATDAGARNA nans sak i besittning när en skada
inträffar ansvarar för skadan, om han eller hon inte kan bevisa att han eller hon inte har varit försumlig. NJA 2002 s. 178 är ett exempel på så kalllad motbevisbar presumtion: Om en viss omständighet visas föreligga, kan bevisbördan kastas om för en annan omständighet. Rättsfallet gällde upphovsrättsintrång, där ett musikförlag lyckades visa starkt stöd för att ett musikverk var en efterbildning. Motparten hade då att visa att verket hade skapats självständigt. I fråga om beviskravet är normalkravet styrkt/visat (NJA 1993 s. 764). I NJA 1992 s. 113 framgår två lägre nivåer för beviskrav: ”klart mera sannolikt” och ”mera antagligt” (överviktsprincipen). Liksom vid regeln om bevisbördan kan beviskravet sänkas om partens möjlighet för part att säkerställa bevisning typiskt sett är liten, eller om det ger större genomslag för den civilrättsliga regelns ändamål. Ett exempel på lägre beviskrav gäller för Vid kontokortsbetalningar måste kontokortsföretaget bevisa att underskriften är äkta, om kontokortsinnehavaren gör antagligt att den är förfalskad (NJA 1992 s. 263). I fråga om fel har köparen eller beställaren bevisbördan för att ett fel beror på ett förhållande som säljaren eller tjänsteutövaren svarar för och inte på ett förhållande som köparen/beställaren svarar för (NJA 2013 s. 524). När det gäller tidpunkten för felets uppkomst ligger bevisbördan avseende skicket än någonsin fattningar, eller genom att vi undviker eller tonar ner evidens som talar emot den egna övertygelsen och övervärderar det som talar för den egna positionen. Det bästa sättet att undvika bekräftelsebias är, enligt Åsa Wikforss, att arbeta i grupp. Det förutsätter dock att gruppmedlemmarna är inställda på att ifrågasätta varandras övertygelselser. Om alla tycker lika förstärks i stället övertygelsen i samspelet, påpekade Wikforss, och gav exempel på hur det kan ske till exempel i Facebookgrupper, som samlats kring en gemensam övertygelse. Kunskapens fiender finns alltså både inom och utom oss, konstaterade Åsa Wikforss. Så vad kan vi göra för att så mycket som möjligt skapa en kunskapsbaserad bild av världen? Den viktiga frågan att ställa sig är, enligt Wikforss: Har jag goda skäl att tro detta? Frågan är svår, och landar åter i behovet av att lita på experternas påståenden om fenomen som klimatförändringar eller de eventuella skadeverkningarna hos ett vaccin. ADVOKATEN NR 9 • 2018 på säljaren vid leverans/riskövergång. Om köparen/beställaren gör en omedelbar reklamation, ligger bevisbördan kvar på säljaren. Men om reklamationen dröjer, går bevisbördan över på köparen (NJA 2016 s. 465). I skadeståndsmål har den skadelidande som utgångspunkt bevisbördan för både de omständigheter som grundar skadeståndsskyldighet (inklusive orsakssambandet) och skadans omfattning och värde. Men den som enligt avtal har någon anorsaksrekvisit, där det framgår av NJA 1993 s. 764 att beviskravet är ”klart mera sannolikt”. För försäkringsfall vid företagsförsäkring är kravet ”klart mera sannolikt” (NJA 1992 s. 113), men vid konsumentförsäkring är kravet ”mera antagligt”, överviktsprincipen. I internationella skiljeförfaranden anger den ledande auktoriteten Redfern and Hunter att bevisbördan vilar på den som påstår något och att beviskravet är ”more likely than not”. ¶ ÅSA WIKFORSS FÖRKLARAR NÅGRA CENTRALA BEGREPP Kunskap Enligt Platons kunskapsdefinition är kunskap att ha en övertygelse som är både sann och baserad på goda skäl eller evidens. Kunskapsmotstånd (benämns ofta faktaresistens) Kunskapsmotstånd handlar om att tro det man vill tro, i stället för att tro det man har goda skäl att tro. Det kan kräva aktivt tänkande och en hel del kreativitet, vilket kan förklara att vissa typer av kunskapsmotstånd (till exempel politiskt motiverat tänkande) är mer uttalat hos intellektuellt rörliga personer. Kan leda till faktapolarisering, där olika grupper i samhället tolkar världen helt utifrån grupptillhörighet. Fejkade nyheter (fake news) Är sällan helt falska, innehåller snarare en blandning av sant och falskt. Har formen av en nyhet och väcker därmed engagemang. Ett – Vi står inför enorma utmaningar. Om jag inte är expert själv, hur ska jag då kunna avgöra vem som är det? Det finns ett slags paradox här. Svaret måste vara att vi litar på våra kunskapsinstitutioner och exempel är den nyhet som spreds efter att Trafikverket hade förbjudit uppsättning av julgransbelysning i deras stolpar, för att det kunde störa trafiken. I alternativa medier presenterades dock i stället förklaringen att julbelysningen förbjudits för att den kunde kränka muslimer. Så tvivel Ett effektivt sätt att underminera ovälkomna sanningar, att ifrågasätta vetenskapliga rön genom att hävda att forskarna är opålitliga och därmed få människor att tvivla på vad de säger. Användes flitigt av den amerikanska tobaksindustrin på 60talet, som inte kunde visa att rökning var nyttigt, men i stället spred tvivel om forskningen som sa att det var farligt att röka. Kan kopplas till populistiska konspirationsteorier i form av en tvivlets strategi, där man systematiskt söker underminera tilltron till exempelvis medierna och rättsväsendet genom att hävda att de drivs av en hemlig politisk agenda. de interna granskningsmekanismer som finns där, och i den offentliga debatten krävs en situation av respekt och tillit, just det vi saknar i dag, avslutade Åsa Wikforss. ¶ » 35 FOTO: CARL JOHAN ERIKSON