Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA Dags att återställa säkerhetspolisen
ska skydda sverige och vår demokrati, och under det senaste året har flera företrädare för myndigheten talat om det nya normalläget. Hoten mot Sverige är mer omfattande än på flera år, och det nya normalläget handlar om att såväl hotet från främmande makts säkerhets- och underrättelsetjänster som hotet från terrorismen har antagit nya former. Hotet från främmande makt består bland annat av inhämtning av hemlig information och otillbörlig påverkan. Förutsättningarna för detta har förändrats drastiskt under senare år, bland annat genom den snabba teknikutvecklingen. Varje dag bedrivs till exempel cyberspionage och signalspaning mot kritisk infrastruktur i Sverige. Elförsörjningen, våra vattenverk, hamnar och vägar är bara några exempel på det som kartläggs. Därtill ska läggas inhämtningen av skyddsvärd information inom viktiga företag och inte minst underrättelseinhämtning mot regimkritiker, så kallat flyktingspionage. De senaste årens tillväxt inom extremistmiljöerna har Referat från Klas Fribergs anförande på Advokatdagarna, s. 24. 44 lett till våldsdåd såväl inom den våldsbejakande islamistiska miljön som inom vit makt-miljön och den autonoma miljön. Inom extremistmiljöerna är hotet mot vår demokrati störst från den våldsbejakande islamistiska miljön, och här spelar digitala och i flera fall krypterade plattformar en viktig roll. Dels för att sprida ideologin och dels för att rekrytera nya anhängare som har avsikt och förmåga att begå terrorhandlingar. Samtidigt som det nya normalläget etablerat sig tvingas vi bevittna ett ökande gap mellan hot och säkerhet. Säkerhetspolisens uppdrag, där vi ska skydda Sveriges demokratiska system, medborgarnas fri- och rättigheter och den nationella säkerheten, går inte hand i hand med lagstiftningen. Det gör det svårt att nå vår målbild: ett säkert Sverige. den nuvarande lagstiftningen fungerade utmärkt på den tiden då ett domstolsbeslut om hemlig telefonavlyssning täckte hela den avlyssnades telekommunikation. På den KLAS FRIBERG ”Det finns ett gap i Sverige som ökar. För var dag blir det djupare och bredare. Jag tänker på gapet mellan hot och säkerhet.” Det skriver säkerhetspolischef Klas Friberg. tiden då det fanns en fast telefon i varje hem och det var mellan två sådana, eller möjligen via en telefonkiosk, som kommunikationen ägde rum. Den här verkligheten är som bekant inte längre aktuell. Teknikutvecklingen är i många delar positiv och har medfört fantastiska möjligheter till kommunikation. Men utvecklingen utnyttjas också av brottslingarna. Möjligheten att anonymisera och kryptera används flitigt av kriminella. I den utredning som regeringen lät göra inför lagförslaget om hemlig dataavläsning konstateras till exempel att mer än 90 procent av den internettrafik som brottsbekämpande myndigheter tillåts avlyssna är krypterad. Det innebär att de brottsbekämpande myndigheterna i praktiken kan få del av mindre än 10 procent av den datakommunikation som får avlyssnas eller övervakas, trots att domstol har givit tillstånd. Kriminella och statliga aktörer är också väl medvetna om den dom som EU-domstolen meddelade i december 2016, där Sveriges och andra EU-länders datalagring inte fick godkänt. Tidigare var teleoperatörerna skyldiga att spara uppgifter om teletrafik under sex månader, men efter EU-domstolens dom slutade många operatörer att lagra uppgifterna. Det innebär att den första och ofta enda ingången som brottsbekämpande myndigheter hade i en utredning försvann. ADVOKATEN NR 9 • 2018