Advokaten 1
bland annat ledarskap och affärsutveckling. Samti
digt blir utbildningen med tiden allt mer individualiserad och anpassad efter person och behov, berättar Caroline Falconer. Det finns möjlighet till individuell coachning, och mycket handlar om att hitta sin roll och sitt förhållningssätt. – Det handlar inte bara om ren kunskap, säger Caroline Falconer, som menar att det också blir viktigt att lära sig hantera den stundvis krävande rollen som advokat och ledare med balans i livet och en bra hälsa. SVÅRT ATT HINNA Som ledamöter av Advokatsamfundet är advokaterna skyldiga att genomgå minst 18 timmars fortbildning om året, ett krav som inte är svårt att leva upp till, enligt de intervjuade. Baker McKenzie har ett betydligt högre mål för sina medarbetare, med 100 timmars utbildning om året. Inte heller Elisabet Audell anser att de 18 timmarna är svåra att fylla, trots att kursutbudet inom brottmål är ganska begränsat. – Däremot finns det ju flera kurser som inte är ämnesrelaterade men som ändå är relevanta, som etikkurser, säger hon, och berättar att hon själv gått en ledarskapsutbildning arrangerad av Advokatsamfundet. Även Advokatdagarna är mycket givande, menar Audell. Samtidigt har hon förståelse för att advokater som är specialiserade, exempelvis inom ekobrott, kan ha svårt att hitta relevanta utbildningar, och att det dessutom kan bli kostsamt för mindre, humanjuridiska byråer. – Å andra sidan finns det också lite billigare utbildningar. Så jag tycker nog att det är bra om kravet och antalet timmar kvarstår, säger Audell. Även om advokatbyråerna i dag gör stora ekonomiska investeringar i utbildning och fortbildning kan tidsfaktorn sätta käppar i hjulen. – Jag skulle vilja säga att det finns ett enormt sug efter att lära, men utmaningen är att man inte har så mycket tid. Ibland är det svårt att prioritera utbildning och lärande, säger Elisabet Dahlman Löfgren, och fortsätter: – Generellt tycker jag att vi är väldigt duktiga på att ändå göra den prioriteringen, eftersom det ändå är en långsiktig investering. Om vi inte utbildar och lär oss så kommer vi så småningom att stagnera. Det går inte att alltid prioritera bort sitt lärande. Caroline Falconers erfarenhet är att det ibland kan vara en fördel att ta in utbildare utifrån i stället för att använda byråns egna resurser. Anledningen är just att den externa utbildningen är svårare att prioritera bort. Även den humanjuridiska byrån har svårt att få tiden att räcka till. För Elisabet Audell och hennes kolADVOKATEN NR 9 • 2018 Caroline Falconer. leger ställer det dessutom ofta till problem när de blir in bokade i exempelvis ett brottmål med mycket kort varsel. – För oss är det inte alls ovanligt att vi är anmälda till en kurs, och så kommer det en förhandling som man inte kan boka om. Då tvingas vi ställa in kursen, säger Audell, som önskar att fler utbildningar skulle gå att ta del av som e-kurser, som kan genomföras när och där det passar henne. NYA KRAV KOMMER Ständigt pågående utbildning är alltså helt grundläggande för den advokat som i dag vill lyckas i den hårda konkurrensen. Inget tyder heller på att behovet av kunskap minskar i framtiden, menar de intervjuade advokaterna och byråföreträdarna. – Den juridiska kompetensen måste förstås vara både bred och djup. Det man redan i dag behöver utöver det är saker som projektledning, förmågan att inte bara svara utan också få ihop transaktioner eller processer, att få ihop stora mängder personer och information och att driva ärendet framåt, fastslår Elisabet Dahlman Löfgren, och tillägger att allt större teknikkunnande också kommer att krävas. Samtidigt, menar Elisabet Dahlman Löfgren, får man aldrig glömma att den juridiska kunskapen är själva grunden. – Har du inte den juridiska kunskapen som advokatbyrå, då är du borta snart. Men har man en god och stark kärnverksamhet så går det att ovanpå den bygga något som gör en mer framgångsrik, säger hon. Även Caroline Falconer tror att kraven på kunskaper utöver själva juridiken kommer att öka. – Juristerna behöver, nästan från dag ett, börja förstå att visst är de jurister och det är jätteviktigt, men det är bara en plattform. Det krävs så mycket mer av en advokat. I dag är du mer en ”trusted advisor” till klienter och det kräver mer än ”bara” juridiska kunskaper. För att nå en framgångsrik karriär inom advokatbranschen måste man dessutom lära sig att utveckla och använda sitt nätverk. Samtidigt spelar förstås också kunskapen om och förståelsen för advokatetiken en central roll, inte minst för att den skiljer advokaterna från övriga aktörer på den juridiska tjänstemarknaden, påpekar Caroline Falconer. – Då blir det jätteviktigt att man granskar och underhåller det som Advokatsamfundet står för. Att advokater också uppfyller det som samfundet säger att de ska göra, säger hon. ¶ ADVOKATUTBILDNING I SVERIGE För medlemskap i Advokatsamfundet krävs att den sökande: l har avlagt de kunskapsprov som krävs för domarbehörighet, det vill säga i Sverige har en jur. kand. eller juristexamen; l i minst tre år har ägnat sig åt praktisk kvalificerad juridisk verksamhet och även gör det vid tiden för ansökan; l har genomgått Advokatsamfundets utbildning för advokatexamen och därefter har godkänts i examen, en utbildning med tre kurstillfällen om vardera 2½ dag som avslutas med muntlig examination. Från den 1 januari 2016 ingår även en skriftlig examination i konstitutionell rätt som en obligatorisk del i advokatexamen; l har gjort sig känd för redbarhet och i övrigt anses lämplig att verka som advokat. Advokatsamfundets ledamöter är skyldiga att upprätthålla och vidareutveckla sin yrkeskompetens. Styrelsen har i sina riktlinjer slagit fast att det innebär att advokaterna ska genomgå minst 18 timmar strukturerad utbildning per år. Sex av timmarna får utgöras av så kallad eutbildning. Satsning har gett resultat – vänd! » 53 53