Advokaten 1
DEBATT att laglotten bör begravas de egendomsrätt
en, den självklara mänskliga rätten att förfoga över all sin egendom. I regeringsformen 2 kap. 18 § stadgas att vår egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå den till annat än för allmänt ändamål såsom skatt etc. Denna rätt stärks ytterligare genom EU-rätten. Laglotten som tillkom för snart 160 år sedan bör förvisas till rättshistorien. Juristprofessorn Mårten Schultz argumenterar föredömligt efter dessa linjer i tidskriften Kvartal beträffande fallet Johanna Möller. Laglotten tillkom för jordbrukets behov vid skifte av jord och som en social skyddslagstiftning för minderåriga barn. jordbrukarsveriges familjebildningar har kompletterats med en palett av föräldraformer som samboende, delsboende, särboende och hbtq-föräldrar, där till och med barnalstrande ibland inte ens är en sexuellt överförd konsekvens av föräldrarnas samvaro. Lagstiftningen rörande svensk och utländsk insemination har blivit tillåtande och spermagivaren ofta befriad från plikter såsom ansvar för barnet och skyldighet att lämna arv till det. Blodet har numera mindre betyADVOKATEN NR 9 • 2018 delse än de faktiska sociala relationerna mellan föräldragenerationen och barnen, oavsett om barnen är egna blodsbarn, utomäktenskapliga barn, bonusbarn eller vad de nu kan kallas. Fokus bör i stället ligga på arvlåtarens vilja och de sociala banden, inte att DNA-koden har likheter med arvlåtarens. När adoptivbarn 1958 fick rätt till arv efter adoptivförälder klipptes dennes rätt till arv efter just blodsföräldrarna. Förr dog man ofta yngre och efterlämnade minderåriga barn. I dag blir svensken sådär 80 år. Den typiske bröstarvingen är sedan många år avvand från bröstet och långt ifrån ett barn. Ofta är arvingen mellan 50 och 60 år och har sedan länge Volvo, Villa och Vovve. Barnbarnen i sin tur är också de vuxna utan behov att bli försörjda av sina föräldrar. Laglotten är i dag lika omodern som den avskaffade änkepensionen. allt det arvlåtaren äger bör denne kunna disponera över som han vill. l Om en förälder har en son som är stenrik och en dotter som är handikappad, medellös och sitter på ett servicehem. Vad är det då för fel om föräldern ger hela arvet till dottern och inget till sonen? Svar: Inget. l Av vilket skäl skall det barn som ignorerat eller kanske till och med plågat sin förälder mot ättestupan och döden inte kunna göras arvlös? Svar: Inget. l Varför skall inte det barn som vårdat och månat – kanske avstått från arbete eller egen familj – inte kunna gynnas och få hela arvet? Svar: Inget. l Hur positiv är en biologisk fader till ett utomäktenskapligt barn, eller barnets farmor, till att tvångsvis lämna laglott till ett barn man kanske aldrig fått träffa på grund av en trilskande moder? Vad har de gemensamt annat än en DNA-sträng? Finns det något skäl till varför biologiskt arv skall ge rätt till arv också av egendom? Svar: Inte alls. att johanna möller har rätt till arv på detta sätt är stötande. Att mordplatsens blodfläckar vid analys skall kunna åberopas till stöd för rätt till arv väcker känslor av avsky. Hon är ett svart exempel på att lagstiftningen måste moderniseras. Etik och lag bör gå i takt med tiden och rätten till laglott tas bort. Svante Thorsell Advokat 63 LAGLOTTEN TILLKOM FÖR JORDBRUKETS BEHOV VID SKIFTE AV JORD OCH SOM EN SOCIAL SKYDDSLAGSTIFTNING FÖR MINDERÅRIGA BARN.