Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK ”Failure to prevent” – en univer
sallösning Miljardböterna för Telia är bara början. Regelverken kring korruption och mutor är här för att stanna – och kommer att utvidgas till andra områden som skatt, arbetsrätt med flera. Med ökad risk för företagsledningar och rådgivare. Det konstaterar advokat Peter Utterström. F ör snart 10 år sedan skrev jag en debattartikel i DI Debatt där jag varnade svenska företag för att de kunde drabbas av den amerikanska antikorruptionslagstiftningen (FCPA – Foreign Corrupt Practices Act) i sitt agerande såväl i Sverige som utomlands. Dagen efter bortförklarades mina varningar i ett bemötande av en talesman för Svenskt Näringsliv med den sammanfattande kommentaren att ”Utterström har helt fel – han förstår inte detta”. Ignorans kan ha ett högt pris och ett flertal svenska företag har numera fått lära sig att brott mot FCPA är osedvanligt dyrt! Sedan dess har också utvecklingen inom antikorruptionsområdet gått fort, och den teknik som använts på detta område för att fälla företag och företagsledningar har spridit sig till andra områden inom vad som generellt kan kallas ”compliance”, det vill säga företagens ”regelefterlevnad”. Begreppet som används av mig är ”failure to prevent” (eller ”F2P”), det vill säga företagets/företagsledningens underlåtenhet att vidtaga tillräckliga åtgärder för att förhindra att företaget genom 66 PRESENTATION Peter Utterström är advokat sedan 1984 med särskild inriktning på bolagsbeskattning och compliancefrågor. sina anställda begår eller medverkar i brott mot regler och policies. Myndigheternas ansvarsutkrävande vid brott mot regelefterlevnad har som sagt utvecklats först inom antikorruption och då med ursprung i den amerikanska korruptionslagstiftningen som snabbt spritts till andra länder. Därefter har man inom andra regelområden – såsom inkomstskatt och skydd av persondata – insett att samma teknik är lämplig. Att denna utveckling har gått relativt snabbt beror sannolikt delvis på medierna (och allmänheten) som satt politikerna under verklig eller uppfattad press att agera mot ”oacceptabla” eller vad som anses vara ”oetiska förfaranden”. Denna utveckling har naturligtvis ytterligare förstärkts av senare tids Panama- och Paradise-papers. Risken är därför, enligt min uppfattning, uppenbar att tekniken kommer att tillämpas på alla de områden där det är svårt att ta fram en tydlig och förutsebar lagstiftning eller där bevisbördan för myndigheterna anses för hög. Att skapa ett system baserad på regelefterlevnad – compliance på nysvenska – är då naturligtvis lockande för varje lagstiftare som – åter starkt förenklat – vill kunna två sina händer relativt allmänheten. Den börda som man därmed tillskapar på företagandet är förmodligen något som man många gånger helt bortser från; ett bra exempel på detta är GDPR där genomsnittskostnaden i Europa för företagen uppges till cirka 140 000 kronor/ företag. Oavsett detta, låt oss dock inledningsvis konstatera att begreppet ”failure to prevent” har kommit för att stanna och att det kommer att spridas till fler områden av affärslivet. startpunkten är som sagt rent historiskt i den amerikanska (anti-) ADVOKATEN NR 9 • 2018