Advokaten 1
GENERALSEKRETERAREN HAR ORDET – utan kollektivavt
al hindra tillväxten på de mindre humanjuridiska byråerna som inte sällan saknar ekonomiska förutsättningar att erbjuda fasta marknadsmässiga löner. I de situationerna måste man kunna finna andra lösningar. Förekomsten av stridsåtgärder är för att uttrycka sig försiktigt inte utbredd. Fredsplikten är därför inte heller ett argument varken för arbetsgivaren eller arbetstagaren. Ett vanligt argument som brukar anföras för kollektivavtal särskilt på de stora advokatbyråerna är den höga arbetsbelastningen och att de skulle ha ett alltför starkt fokus på lönsamhetsfrågor. Advokatbranschen på det affärsjuridiska området är dock en konkurrensutsatt verksamhet som kräver fokus på lönsamhet. De största byråerna möter stark konkurrens inte minst från de engelska byråerna och från andra konsulter. En lönsam rörelse är normalt en attraktiv arbetsplats som lockar de allra bästa juristerna. Men, när Clifford Chance för några år sedan krävde att de unga biträdande juristerna skulle kunna debitera över 2 400 timmar per år var det ett uttryck för en orealistisk och djupt osund arbetsmiljö. Det innebar en rovdrift på unga människor. Så är dock inte fallet hos de svenska advokatbyråerna, även om kravet på 1 400–1 600 debiterbara timmar innebär mycket arbete. Detta sagt är lönerna för de unga juristerna på de stora svenska affärsjuridiska byråerna efter några år jämförelsevis mycket höga. Och betydligt högre än vad ett kollektivavtal skulle innebära. Frågan om dåliga anställningsvillkor handlar därför i första hand inte om vad som gäller på de stora affärsjuridiska byråerna. De erbjuder utmärkta arbetsvillkor om än innefattande tidvis hårt arbete. Möjligen kan de klandras för att inte alltid ha varit tillräckligt tydliga med vilka krav som ställs. Men i övrigt har jag svårt att se att det kan anföras någon kritik mot byråernas verksamhet utifrån ett arbetsmiljö- och anställningsperspektiv. Tvärtom. Villkoren på dessa byråer är väsentligt bättre än vad de anställda juristerna skulle uppburit med ett kollektivavtal. Det gäller allt från lön och sjukförsäkring till pension. Arbetet på såväl en liten som stor advokatbyrå och särskilt som delägare är dock en utmaning när det gäller att förena föräldraskap och arbete, även om en positiv utveckling kan konstateras. Detta är dock inte unikt för advokatbranschen. Det gäller alla företagare med ambitioner. Balansen i livet kan bli lidande och det leder alltför ofta till att unga medarbetare, främst kvinnor, fortfarande lämnar yrket, inte sällan till förmån för att bli bolagsjurist. Att vara bolagsjurist innefattar även det ett hårt arbete, men det saknar den utmaning som det innebär att man som advokat och delägare måste bidra till täckande av byråns kostnader och lönsamhet. Det inneADVOKATEN NR 9 • 2018 fattar ansvar för att sysselsätta ett antal personer. Det kräver betydligt mer än att vara en duktig jurist. Jag tror för egen del inte att problemet att förena karriär och småbarnsliv bäst löses med ett kollektivavtal. DETTA SAGT, ÄR DET INTE SJÄLVKLART ATT ALL VERKSAMHET LÄMPAR SIG ATT VARA UNDERKASTAD KOLLEKTIVAVTAL. ADVOKATBYRÅER ÄR ENLIGT MIN MENING EN SÅDAN VERKSAMHET. den grupp som jag möjligen kan känna viss oro för är de unga engagerade jurister som önskar ägna sig åt humanjuridik och vill företräda enskilda. De har svårt att få arbete på någon advokatbyrå eftersom många advokater som är inriktade på humanjuridik bedriver verksamhet som enmansbyrå. Lönsamheten är, bland annat på grund av den låga timkostnadsnormen, normalt inte tillräcklig för att våga anställa biträdande jurister. Advokatsamfundet uppställer som villkor vid inträde i samfundet att den biträdande juristen, vid beräkning av tidskravet, i vart fall uppburit lön likvärdig med en tingsnotarie. Det har tyvärr visat sig svårt för många advokater som ersätts via timkostnadsnormen att kunna erbjuda sådana villkor. Av de jurister som ändock lyckas få anställning erbjuds därför ibland villkor som inte är optimala. De kan till exempel innefatta ett jämförelsevis stort mått av provision, något som lämpar sig mindre bra för en ung jurist som påbörjar sitt första arbete på advokatbyrå. Ett kollektivavtal skulle emellertid inte lösa denna fråga. advokater är skyldiga att följa god advokatsed. Det innebär bland annat att advokater i sin verksamhet är skyldiga att följa gällande lagstiftning och verka för upprätthållandet av mänskliga fri- och rättigheter. Advokater är också skyldiga att vidta åtgärder för att motverka att trakasserier och andra oacceptabla beteenden förekommer på arbetsplatsen. Om en advokat inte skulle följa diskrimineringslagen, arbetsmiljölagen eller god advokatsed kan ett disciplinärende inledas. Disciplinnämnden har till exempel i år klandrat två advokatbyråer för att anställningsavtalen med biträdande jurister innehöll villkor som inte ansågs vara förenliga med god advokatsed. sammanfattningsvis har jag stor förståelse för dem som anser att det såväl saknas ett behov av kollektivavtal för advokatbyråer, som att kollektivavtal inte lämpar sig för advokatbyråerna, i synnerhet inte för deras jurister. Anne Ramberg anne.ramberg@advokatsamfundet.se 7