Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA På vems bekostnad nazister sprida i s
krivande stund väntas den så kallade NMRrättegången inledas i Hovrätten för Västra Sverige den 14 april. Flera personer i den nazistiska organisationen Nordiska Motståndsrörelsen står åtalade för att bland annat ha gjort sig skyldiga till hets mot folkgrupp i samband med en demonstration i Göteborg 2017. Civil Rights Defenders arbetar sedan flera år med att bevaka hur Sverige lever upp till internationella åtaganden om mänskliga rättigheter, bland annat när det gäller att bekämpa hatbrott och andra rasistiska aktiviteter. Som ett led i detta arbete överklagade vi NMR:s tillstånd att demonstrera i Göteborg. Organisationen tilläts att genomföra demonstrationen, men färdvägen blev avsevärt kortad och ändrad. Efter demonstrationen polisanmälde vi även flera av NMRanhängarna eftersom vi menar att organisationens uttryck för nazism under demonstrationen – deras symboler, fanor, kläder och slagord – sammantaget utgjorde hets mot folkgrupp och alltså gick längre än vad yttrandefriheten tillåter. Domen från Göteborgs tingsrätt kom i oktober 2019 – 1. Europadomstolens avgörande Kaarahmed mot Bulgarien, 2015, och ECRI, General policy recommendation No. 7 on national legislation to combat racism and racial discrimination. 2. ICERD artikel 4, och General recommendation No. 35: Combating racist hate speech (2013). 22 samtliga åtalade friades från anklagelserna om hets mot folkgrupp. Även om Civil Rights Defenders hade hoppats på fällande dom kom tingsrättens beslut inte som en överraskning. Yttrandefriheten och den därtill knutna mötes och demonstrationsfriheten är grundläggande mänskliga rättigheter som erkänns i flera internationella konventioner, och i Sverige åtnjuter yttrandefriheten av tradition ett särskilt starkt grundlagsskydd. Därtill tolkas lagen om hets mot folkgrupp snävt av rättsvårdande myndigheter. yttrandefriheten har – och bör ha – ett starkt skydd. Samtidigt är det viktigt att ställa sig frågan på vems bekostnad som organisationer som NMR tillåts sprida sin hatpropaganda. Var drar vi gränsen för när någons yttrandefrihet inskränker någon annans fri och rättigheter? Civil Rights Defenders verkar för att alla ska kunna åtnjuta sina rättigheter på lika villkor, vilket är en grundläggande princip i internationell rätt. Redan 1789 i den franska deklarationen om människans och medborgarens rättigheter uttrycktes att: ”utövandet av de naturliga JOHN STAUFFER Yttrandefriheten har – och bör ha – ett starkt skydd. Samtidigt är det viktigt att ställa sig frågan var gränsen går för när någons yttrandefrihet övergår i att begränsa någon annans fri- och rättigheter. Det skriver John Stauffer, chefsjurist på människorättsorganisationen Civil Rights Defenders, i sin gästkrönika. John Stauffer har tidigare arbetat för bland andra Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och Diskrimineringsombudsmannen samt för organisationen OSSE i Bosnien och Hercegovina, där han var chef för avdelningen för mänskliga rättigheter. rättigheterna för varje person har […] inga andra begränsningar än de som försäkrar andra medlemmar av samhället om samma rättigheter”. Principen att den enas rätt slutar där den andras rätt börjar är viktig att upprätthålla för att människorättsskyddet inte ska urholkas i praktiken. Europakonventionen gör detta genom artikel 17, som stadgar förbud mot missbruk av rättigheter. Det har även betonats av flera internationella organ, däribland Europadomstolen och Europarådet, att stater har en skyldighet att vidta effektiva åtgärder för att förhindra att en grupps rättigheter utövas på bekostnad av andras rättigheter.1 Sverige har ratificerat FN:s rasdiskrimineringskonvention och har därmed ett ansvar att effektivt bekämpa rasism och hatbrott. Hets mot folkgrupp ska förbjudas liksom propagandaaktiviteter som syftar till att sprida rasistiska idéer.2 Det finns alltså en skyldighet för Sverige att ha tydliga begränsningar både vad gäller yttrandeoch demonstrationsfriheten. De senaste åren har högerextrema aktiviteter ökat i Sverige, såväl på nätet som på offentliga platser. Siffran ADVOKATEN NR 3 • 2020