Advokaten 1
alans mellan parterna i en rättssak är en grundst
en i en rättvis rättegång. Samtidigt är verkligheten sällan så balanserad som idealbilden. I rättssalen ställs den enskilda människan mot en statlig myndighet, småföretagaren mot jätteföretaget, låginkomsttagaren mot miljonären och den processvane mot nybörjaren i rättsliga frågor. Det rättsliga biträdet, en advokat eller annan juridiskt kunnig som kan föra den svagares och mer ovanes talan, är många gånger den som skapar en acceptabel balans i processen. Just tanken på balans och likhet inför lagen var central när Sveriges rättshjälpslag kom till på 1970talet. I propositionen skrev regeringen bland annat: ”Flertalet vanliga inkomsttagare, för vilka en rättegång innebär avsevärda ekonomiska påfrestningar, är helt utestängda från rättshjälp. Det sagda innebär att den för ett rättssamhälle centrala principen om allas likhet inför lagen inte upprätthålls i full utsträckning.” Tanken om likhet inför lagen består förstås. Men för att få en advokat vid sin sida i förhandlingssalen eller rättssalen måste den enskilde och småföretagaren i dag många gånger ha en rejäl slant på banken, eftersom både rättshjälpen och det rättsskydd som ingår i hemförsäkringen har en rad begränsningar. Det finns, berättar Wejedal, en ganska omfattande forskning i de anglosaxiska länderna kring vad som kallas ”lawyer advantage”, översatt ungefär advokatfördel. Resultaten visar ett tydligt samband mellan förekomsten av en advokat och framgång i rättssaken. – Det finns metastudier som omfattar flera tusen underliggande studier eller mål som visar att det går ungefär 500 procent bättre för dem som har advokat, säger Sebastian Wejedal. Han understryker dock att den mesta forskningen bara kan visa ett samband mellan advokat och framgång, inte att advokaten faktiskt orsakat framgången. Det kan alltså vara så att advokater främst tar sig an ärenden där de har goda förutsättningar att vinna. Tesen att en advokat kan bidra till framgång får dock också stöd av vissa kausalitetsstudier. Sebastian Wejedal pekar också på forskning som visat att aktörer som återkommande uppträder i rättssalen, ”repeat player litigants”, har ett stort försprång framför aktörer som bara framträder inför rätten någon enstaka gång, ”one shot litigants”. ”Det finns metastudier som omfattar flera tusen underliggande studier eller mål som visar att det går ungefär 500 procent bättre för dem som har advokat.” sebastian wejedal ADVOKAT GER FÖRDEL – Om du inte har ganska mycket pengar undanstoppade som du kan använda så tvingas du ofta föra din egen talan i domstol. Det skapar en ojämlikhet inför lagen, eftersom vissa människor har råd att betala medan andra inte har det. Tänker man i termer av likhet inför lagen så är det problematiskt i sig. Det säger forskaren Sebastian Wejedal, som 2017 la fram sin avhandling Rätten till biträde. Wejedal konstaterar också att det är svårt att föra sin egen talan inför en domstol. – Juridiken är svår i sig. Handlar det dessutom om Sebastian Wejedal. 28 28 en process, så tillkommer ytterligare ett lager av regler, processreglerna. Det är inte lätt att förstå vad som är relevanta omständigheter att berätta om och föra bevisning om, säger han, och tillägger att det också tillkommer en rent känslomässig dimension; om man är involverad i en konflikt kan det vara svårt att förhålla sig saklig och nyanserad. FRÅN JÄMLIKHET TILL SOPPKÖK Mycket tyder alltså på att ett juridiskt biträde ökar chanserna att lyckas i en rättslig tvist. Samtidigt omfattas en allt mindre andel av befolkningen av den statliga rättshjälpen. Siffrorna talar sitt tydliga språk. För samtidigt som anslagen till rättsväsendet under ett antal år vuxit stadigt har kostnaden för rättshjälp krympt från 274 miljoner kronor år 2015 till 248 miljoner kronor år 2018. 2019 ökade dock siffran igen till 272 miljoner kronor, en ökning som i sin helhet kunde hänföras till att domstolarna fick hantera allt fler vårdnadsmål. Att utgifterna för rättshjälp under ett antal år minskat är knappast förvånande. För samtidigt som inkomsterna i Sverige stadigt stiger, har inkomsttaket för rättshjälpen varit detsamma sedan 1999. Då tjänade en vuxen genomsnittssvensk knappt 177 000 kronor om året, och 84 procent av den vuxna befolkningen låg under rättshjälpsgränsen. År 2009 hade snittinkomsten ökat till drygt 228 000 kronor, och 59 procent av de vuxna i Sverige hade en inkomst som låg under gränsen för rättshjälp. 2014 var siffran 43 procent. I praktiken har alltså inkomstribban för att få rättshjälp kontinuerligt sänkts. Sebastian Wejedal är mycket kritisk till utvecklingen. – Eftersom inkomsterna i samhället ökar medan gränsen är densamma så kan allt färre ta den här lagstiftningen i anspråk. Utan att ens ändra reglerna så skapar man ett mer och mer restriktivt system för varje år, säger han, och tillägger att för den som vill spara ADVOKATEN NR 3 • 2020