Advokaten 1
pengar är detta en synnerligen effektiv lagstiftn
ingsteknik. Sebastian Wejedal pekar på att befolkningen något förenklat kan delas in i tre grupper. De riktigt rika, som inte behöver rättshjälp, och de riktigt fattiga som behöver och alltjämt kan få den. Mellan ytterligheterna finns en grupp som åkt ömsom in i och ömsom ut ur systemet. – För riktigt länge sedan, innan man införde ett modernt rättshjälpssystem, så omfattades inte mellangruppen. Det sågs som ett jättestort problem och ett hinder för access to justice på 50talet när den nya rättegångsbalken infördes, förklarar han. Med 70talets rättshjälpslag kunde också mellangruppen få del av rättshjälpen. Och fortfarande när rättshjälpen på 1990talet gjordes subsidiär till rättsskyddet hade många medelinkomsttagare möjlighet att vid behov få rättshjälp. – Nu har den gruppen åkt ut igen. Man har hamnat i vad man i de äldre förarbetena kallade soppköksmodellen, där rättshjälp är jämförbart med socialbidrag, fastslår Sebastian Wejedal, som också pekar på att ambitionen när systemet gjordes om på 1990talet var att inkomstgränsen skulle ses över vart tredje år. UTREDAREN FÖRBANNAD Både regeringen och Domstolsverket har flera gånger utrett rättshjälpssystemet och hur det fungerar. I januari 2013 gav regeringen den tidigare lagmannen KG Ekeberg i uppdrag att se över utgifterna för rättsliga biträADVOKATEN NR 3 • 2020 den, där rättshjälpen ingår. Direktiven andas en önskan om besparingar, och Ekeberg skulle bland annat ”överväga om inkomstgränsen för rättshjälp i någon mån bör justeras samt om rättshjälpsavgifterna bör höjas”. Men önskemålen kom på skam, åtminstone på rättshjälpens område. När KG Ekeberg år 2014 lade fram sin utredning Rättvisans pris föreslog han i stället en höjning av inkomsttaket i rättshjälpen. Utredaren motiverade höjningen med att en allt mindre andel av befolkningen kommit att omfattas av rättshjälpen. Det nya föreslagna taket, 400 000 kronor, skulle innebära att omkring 80 procent av befolkningen fick möjlighet att ansöka om rättshjälp. ”Enligt vår uppfattning innebär en justering av inkomstgränsen till 400 000 kr en god avvägning i förhållande till angivna parametrar och med hänsyn till den ökade inkomstspridningen. Höjningen är visserligen betydande i förhållande till nuvarande inkomstgräns men är en naturlig konsekvens av att inkomstgränsen varit oförändrad i 15 år”, skriver KG Ekeberg bland annat i utredningen. Flera av förslagen i Rättvisans pris lades fram för riksdagen. Dock inte det höjda inkomsttaket, något som enligt ett uttalande till TT 2019 gjorde utredaren ”rent förbannad”. BEHOVET RÄTTSLIGT KONSTRUERAT Ett höjt inkomsttak i rättshjälpen står högt upp på Sebatian Wejedals önskelista för att förbättra access to justice. Men inkomsttaket är inte heller det enda nålsSvårigheten att få rättshjälp eller rättsskydd i förvaltningsprocessen lyftes fram av Svenska avdelningen av Internationella juristkommissionen (ICJ), när ICJ under hösten 2019 presenterade sitt rättspolitiska program för Sverige. » 29 29 FOTO: ISTOCK