Advokaten 1
» SKATTEPROCESSEN Juridisk hjälp kan Skattemålen
är ett undantag bland förvaltningsmålen, genom att den som klagar på Skatteverkets beslut faktiskt kan få ersättning för ombudskostnader. I praktiken är dock domstolarna snåla med ersättningen vilket förstås får konsekvenser för enskilda och företag. FOKUS: ACCESS TO JUSTICE S Patrick Krassén 43 KAP. SKATTEFÖRFARANDELAGEN 1 § Den som i ett ärende eller mål har haft kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat som denne skäligen har behövt för att ta till vara sin rätt har, efter ansökan, rätt till ersättning om 1. den sökandes yrkanden i ärendet eller målet bifalls helt eller delvis, 2. ärendet eller målet avser en fråga som är av betydelse för rättstillämpningen, eller 3. det finns synnerliga skäl för ersättning. 38 38 kattemålen skiljer sig från övriga förvaltningsmål genom att domstolen faktiskt kan utdöma ersättning, när en sökande ”haft kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat som denne skäligen har behövt för att tillvarata sin rätt”. I första hand är det när den klagande helt eller delvis vunnit målet som ersättning kan utgå, men också när den prövade frågan är av betydelse för rättstillämpningen, eller det finns synnerliga skäl. I praktiken är det dock ovanligt att stolsprocess, i alla fall inte mot Skatteverket, är ju i ett underläge redan från början om man inte har någon professionell hjälp. Möjligheterna att få någon typ av juridisk rådgivning jämnar ut spelplanen mellan den enskilde och myndigheten på ett väldigt tydligt sätt, säger Krassén, och lutar sig här mot samma forskning som Sebastian Wejedal. ”Dagens låga ersättningar gör att många som faktiskt skulle få rätt om de de verkliga kostnaderna för en prövning ersätts. Enligt en undersökning genomförd av stiftelsen Rättvis skatteprocess fick den som yrkat ersättning för ombudskostnader i genomsnitt bara 13 procent av vad man yrkat. Av dem som fick ersättning var det endast 6 procent som fick samtliga kostnader täckta. Patrick Krassén, verkställande ledamot för Rättvis att de inte har råd.” patrick krassén tog saken till domstol inte gör det, för STARKA GRUPPER BAKOM UNDANTAG Resultaten från Rättvis skatteprocess’ undersökning stämmer väl överens med tidigare undersökningar, liksom med en studie genomförd inom ramen för en uppsats vid Göteborgs universitet, berättar Sebastian Wejedal. Studenten Tova Andersson jämförde i sin examensuppsats ”Skälig ersättning” hur kostnader hanteras i skattemål och brottmål där man haft privat försvarare. Ersättningsreglerna ser här ungefär lika ut. Ändå var det oerhört stor skillnad i resonemang kring behovet av ersättning och vad som var skälig ersättning – till nackdel för skattskyldiga som överklagat Skatteverkets beslut. – I skattemålen tycks domstolarna använda olika prutningsgrunder som inte förekommer i brottmålen. Bland annat används en sorts ”efterklokhetsprincip”, det vill säga den enskilde får inte ersättning för åtgärder som domstolen, med facit i hand, inte lade till grund för bifallet. Men vilka argument som domstolen kommer att ta intryck av kan man ju inte veta i förväg, fastslår Sebastian Wejedal. Det faktum att man i skattemål, till skillnad från andra skatteprocess, ser resultatet som problematiskt. Stiftelsens hållning är att ersättningarna vid vinst mot Skatteverket måste öka, särskilt när den sökande får helt rätt av domstolen. Det handlar, menar Krassén, om access to justice. – Dagens låga ersättningar gör att många som faktiskt skulle få rätt om de tog saken till domstol inte gör det, för att de inte har råd, säger Patrick Krassén. Visserligen är det fullt möjligt att överklaga ett beslut utan ombud. Men i praktiken är det svårt att lyckas i domstolen på egen hand, påpekar Patrick Krassén. – Den enskilde som kanske aldrig har varit i en domförvaltningsmål, ändå har en möjlighet att få ersättning för ombudskostnader bygger på flera olika argument, förklarar Sebastian Wejedal. I förarbetena beskrivs skattemålen som ett massförfarande, där det fattas tusentals beslut, och det inte går att säkerställa att alla blir rätt. Att lagstiftningen är komplicerad och att den har stor betydelse för den enskilde är andra skäl som anförs. – Det här är ju argument som man ganska lätt skulle kunna föra över på många olika förvaltningsmål, konstaterar Sebastian Wejedal, som särskilt pekar på socialförsäkringsmålen. Andra viktiga argument för undantagsregeln i skatADVOKATEN NR 3 • 2020