Advokaten 1
DEBATT debatten skev dömning, innan vi slutligen
lämnar vår inställning till rätten inför deras beslut. uppgiften vi har är oerhört svår. Vi ska göra en sammanvägd bedömning utifrån det enskilda barnets situation. Vi måste själva ta ställning till vad som är bäst för just det här barnet och inför rätten motivera vårt ställningstagande. För att göra detta på ett bra sätt, måste vi ha ett underlag som vi kan förlita oss på. Utredningarna som socialnämnden presenterar måste vara sakliga och opartiska, och vi måste kunna sätta tillit till de uppgifter som presenteras där. Det måste finnas faktaunderlag för de påståenden som presenteras, och vi måste kunna granska uppgifterna. Det borde vara självklart att det ska framgå vem som lämnat uppgifter i en utredning och i vilket skede detta är gjort. Lämnade uppgifter måste godkännas av den som lämnat informationen innan de läggs in som underlag i en utredning om tvångsvård. Av egen erfarenhet vet jag att utredningar i stället ofta styrs av tyckanden och svepande uttalanden, såväl som hänvisningar till anonyma källor, uppgifter från ”personalen på förskolan” eller liknande. Inte sällan blir utredningarna mer av en partsinlaga än en objektiv utredning. Det här gör att vi, för att kunna ta ställADVOKATEN NR 3 • 2020 ning till tvångsvård av ett barn, ofta kritiskt måste granska utredningarna och kräva förtydliganden till otydliga påståenden. Föreligger det omsorgsbrister vid tiden för ett omhändertagande, eller kvarstår omsorgsbristerna vid tiden för en begäran om hemtagning av barnen, så är det socialnämndens ansvar att inför en prövning tydliggöra dessa. Som ställföreträdare för barnet har vi inga möjligheter att utreda om exempelvis missförhållandena kvarstår. Jag är medveten om att det kan vara en svår uppgift för socialnämnden att få till stånd ett samarbete med föräldrar som har fått, eller riskerar att få, sina barn omhändertagna. Att få till stånd en samarbetsallians kring insatser och att kontinuerligt följa utvecklingen i hemmet är dock helt nödvändigt för att kunna bedöma föräldrarnas omsorgsförmåga. För att vi som biträden ska kunna fullgöra vårt uppdrag måste det underlaget finnas. Domar från förvaltningsrätt och kammarrätt är offentliga handlingar och kan läsas av alla. De uppgifter som vi som biträden grundar vår inställning på är dock i domarna ofta redovisade endast i begränsad del. åter till fallet med den treåriga flickan. Vid en läsning av kammarrättens dom återfinns de uppgifter som barnets biträde inhämtat och haft som underlag för sin bedömning. Kammarrätten beslutade bland annat på det underlag som fanns att tvångsvården skulle upphöra i september 2018. Uppdraget och möjligheten till insyn avslutades därefter. i april 2019 flyttade flickan tillbaka till sina biologiska föräldrar. Under det halvår som föregick hemflytten var således flickan frivilligt placerad i familjehemmet, varpå det pågick en upptrappning av umgänget mellan flickan och de biologiska föräldrarna. Socialnämnden har under den här perioden haft möjlighet, och skyldighet, att följa flickans utveckling och mående innan och efter umgänget med de biologiska föräldrarna. Om nya omständigheter framkommer under denna period, finns det i aktuell lagstiftning juridiska möjligheter att begära antingen ett flyttningsförbud, alternativt, om situationen är akut, ett omedelbart omhändertagande av barnet. I januari 2020, nästan ett och ett halvt år efter kammarrättens dom, påträffas flickan död i hemmet. Dödsfallet är djupt tragiskt och är en sorg för alla som kommit i kontakt med ärendet på ett eller annat sätt. Vid tiden för kammarrättens prövning var detta en situation som ingen hade kunnat förutse och naturligtvis ingen heller önskat. UllaBella af Klercker Advokat FÖR ATT GÖRA DETTA PÅ ETT BRA SÄTT, MÅSTE VI HA ETT UNDERLAG SOM VI KAN FÖRLITA OSS PÅ. UTREDNINGARNA SOM SOCIALNÄMNDEN PRESENTERAR MÅSTE VARA SAKLIGA OCH OPARTISKA, OCH VI MÅSTE KUNNA SÄTTA TILLIT TILL DE UPPGIFTER SOM PRESENTERAS DÄR. 43