Advokaten 1
AKTUELLT Okunnighet om investeringsrätt kan kosta
mer än skjortan D Pär Hallström, professor emeritus vid Umeå universitet, har med stort intresse läst Julia Isakssons examensarbete. Hallström anser att Julia Isaksson riktar ljuset mot några punkter som är viktiga att minnas för dem som skriver investeringskontrakt mellan offentliga organ och utländska företag. et händer att studenter som väljer ämne för sina examensarbeten gör värdefulla upptäckter. Julia Isaksson vid Stockholms universitet, nu vid juristfirman Legal Works, blev intresserad av juridiken kring avtalet mellan Region Stockholm och det kinesiska företaget China Railway Tunnel Group (CRTG), som vunnit upphandlingen av ett tunnelbanebygge i Stockholm. Hon misstänkte att kunskapen var generellt dålig om att investeringskontrakt mellan kommuner eller landsting/regioner och utomeuropeiska företag står i samband med internationella investeringsavtal som Sverige eller EU ingått. Visserligen har Vattenfalls miljardkrav på tyska staten på grund av beslutet att lägga ned kärnindustrin fått stor uppmärksamhet, men hennes misstanke bekräftades av en snabbundersökning. Efter det att hon påbörjat arbetet med uppsatsen bekräftades ytterligare att ämnet för hennes uppsats, förhållandet mellan folkrättsliga investeringsskyddsavtal och privaträttsliga investeringskontrakt, är av största aktualitet också för Sveriges del, och att okunnigheten kan stå den offentliga parten dyrt. Med grund i samma avtal som åberopats av Vattenfall mot Tyskland, Energy Charter Treaty (ECT), stämde det australiensiska företaget Aura Energy Sverige på 17 miljarder kronor, eftersom Sveriges beslut att förbjuda uranbrytning och uranprospektering strider mot Aura Energys rättigheter enligt ett investeringskontrakt, ett prospekteringsavtal, slutet mellan företaget och Bergs kommun i Jämtland. Julia Isaksson riktar ljuset mot några punkter som är viktiga att minnas för dem som skriver investeringskontrakt mellan offentliga organ och utländska företag. Det avtal som sluts är alltså inte det enda som reglerar förhållandet mellan parterna, utan oftast finns också en folkrättslig traktat i bakgrunden som skyddar utländska företag i värdlandet. Det nämnda ECT är ett sådant. EU skyddar EUföretags investeringar i nyare avtal, och Sverige har 73 bilaterala investeringsskyddsavtal, så kallade BITS, med främmande länder. investeringskontrakt och investeringsskyddsavtal innehåller vissa klausuler med liknande innehåll, bland annat har de oftast en klausul om skiljedom. Investeringsskyddsavtalen ger möjlighet för investeraren att stämma in en tvist till en skiljedomstol utan att lokala remedier behöver uttömmas. I de flesta fall hänvisas till ICSID i Washington, som har utarbetat en omfattande praxis och främst tilllämpar internationell rätt. Möjligheten att stämma in en Julia Isaksson tog examen i januari 2020 och arbetar i dag på Legal Works med affärsjuridiska frågor inom rådgivningsfunktionen LW advisory. 56 sak till ICSID med grund i investeringsskyddsavtalet gäller inte Julia Isaksson blev intresserad av juridiken kring avtalet mellan Region Stockholm och det kinesiska företaget China Railway Tunnel Group (CRTG), som vunnit upphandlingen av ett tunnelbanebygge i Stockholm. Tunnelbanestationen Tekniska högskolan i Stockholm. bara de klassiska frågorna om direkt eller indirekt expropriering, utan också till exempel brott mot den luddiga klausulen om fair and equitable treatment, som täcker en mångfald situationer. Rätten för företaget att stämma in till ICSID gör att det investeringskontrakt som den kommunala eller regionala parten mödosamt förhandlat fram förlorar mycket av sin betydelse. Visserligen gäller principen om avtalsfrihet och pacta sunt servanda, men skiljedomstolens dom angående investeringsskyddsavtalet är tvingande för Sverige, och kontraktet förlorar sin verkan till den del det berörs av investeringsskyddsavtalet. Julia Isaksson understryker att nästan alla investeringsADVOKATEN NR 3 • 2020 FOTO: ISTOCK