Kulturskola i rörelse 1
Kulturskola i rörelse Behovsbilden präglas av geo
grafiska förutsättningar och synen på kulturskolans identitet Innan resultaten från kartläggningen närmare presenteras ser vi ett behov av att sätta in resultaten i ett större sammanhang. Givet att kulturskolan är en verksamhet utan kringgärdande lagstiftning är det upp till varje kommun att närmare besluta om kulturskolan och dess verksamhet. De kommunala kulturskolorna har den gemensamma nämnaren att de bedriver kulturverksamhet för barn och unga. Men synen på vad kulturskolan bör göra och vara varierar mellan olika kommuner och detta i samspel med kommunernas olika geografiska och ekonomiska förutsättningar har resulterat i kulturskolor med varierande verksamhet och inte minst olika bild av sina kompetensbehov. Geografiska och ekonomiska förutsättningar helt avgörande Både enkätstudien och fallstudierna visar att förutsättningar i form av ekonomi och geografi har stor betydelse för de kompetensbehov kulturskolorna uttrycker. Mindre kulturskolor i kommuner med långa geografiska avstånd ser pedagoger med en konstnärlig bredd som en förutsättning för att kunna erbjuda flera olika ämnen. Dessa tycks också ha ett större behov av lärarlegitimation för möjlighet till kombinationstjänster. Kulturskolor i storstadsregioner uttrycker behov inom betydligt fler kulturuttryck och i högre utsträckning än de mindre behov av kompetens inom nya konstformer. Man ser med andra ord större möjligheter till att anställa pedagogiskt och konstnärligt specialiserade pedagoger. Utbildning eller fritid i fokus för kulturskolan? Fallstudierna har visat att respondenternas syn på kulturskolans identitet – uppfattningen av kulturskolans roll i samhället – påverkar vilka kompetensbehov de ser. Bilden är komplex och svår att sammanfatta på ett enkelt sätt. I ett försök att åskådliggöra de olika hållningar som framkommit i intervjuerna har vi målat upp bilden nedan. Bilden bygger på två renodlade ”typuppgifter” för kulturskolan: 1. Att erbjuda en kvalitativ (konstnärligt inriktad) utbildning för barn och unga 2. Att erbjuda en kvalitativ (konstnärligt inriktad) fritidsverksamhet för barn och unga På nästa sida finns de värden och kännetecken som i huvudsak lyfts fram av de som ser att kulturskolans främsta uppgift är att erbjuda en kvalitativ utbildningsverksamhet. Här betonas exempelvis vikten av kvalitativa undervisningssituationer och möjligheten till progression. Intervjupersoner med denna syn på kulturskolan ser större behov av konstnärlig spets och formell konstnärlig och pedagogisk kompetens. På andra sidan finns de värden och kännetecken som lyfts fram av de som främst ser på kulturskolan som kvalitativ fritidsverksamhet. Här betonas vikten att av låta barn och 11/64