Kulturskola i rörelse 1
Kulturskola i rörelse Medarbetarnas yrkesroll I f
allstudierna har det funnits vissa skillnader i svaren mellan olika yrkesroller. Politiker och högre chefer har i högre utsträckning än pedagoger lyft fram kulturskolans roll som en kvalitativ och bred fritidsverksamhet. Ambitionen att nå fler barn och unga likväl som nya målgrupper lyfts fram som mer prioriterat än att erbjuda en konstnärlig spets, samtidigt som intervjuade förvaltningschefer och politiker gärna ser att kulturskolan ska klara av både och. Pedagoger i kulturskolan lyfter i högre utsträckning fram kulturskolans roll som utbildare och vikten av en gedigen konstnärlig och pedagogisk utbildning. Det ska betonas att kvaliteten i verksamheten lyfts fram som central av alla respondenter men att innebörden av kvalitetsbegreppet varierar. Vi kan också se att kompetensutvecklingsbehoven skiljer sig mellan pedagoger i olika ämnen. Mer kompetens i gruppundervisning är exempelvis främst efterfrågat av pedagoger inom musik, något även enkätstudien ger stöd för. Inställningen till ett förändrat uppdrag En annan faktor som vi ibland upplevt påverkat svaren är inställningen till förändring hos de intervjuade. Det gäller framför allt för pedagoger men även i viss utsträckning kulturskolechefer. Bland pedagoger har vissa framhållit den kulturskoleverksamhet som de själva känner till och har erfarenhet av som den bästa. Något tillspetsat skulle man kunna säga att det funnits pedagoger som väl kan beskriva vad kulturskolan förväntas fokusera mer på och vilka nya mål verksamheten har, samtidigt argumenterar de för varför nuvarande arbetssätt är att föredra. Flertalet pedagoger beskriver oro inför en ökad arbetsbelastning vid en breddning och förändring av verksamheten i en riktning mot mindre individuell undervisning, framförallt de som arbetar på mindre orter. Vissa ser också en risk med en nedvärdering av den konstnärliga kompetensen vid breddning till fler ämnen eller ökat fokus på att nå fler. Bland kulturskolecheferna har det i stort funnits en förståelse för politiska ambitioner om en ökad breddning och mångfald i verksamheten men det framkommer också kritik. Vissa tycker att nya krav ha tillförts medan förväntningarna från politiskt håll om att samtidigt fortsätta det som kulturskolan hittills gjort kvarstår. Dessutom ser få framför sig ökade resurser. Det finns alltså en samsyn bland kulturskolecheferna om att ett förändrat uppdrag är utmanande för dem i deras roll som kulturskolechef. Det som också blivit tydligt i fallstudierna är att kulturskolecheferna haft olika förutsättningar att förhålla sig till en förändrad kravbild. Vissa är mycket klara över vilka förändringar som de ska genomföra och har en tydlig förväntansbild från politiker eller högre chefer. En del har redan genomfört stora omställningar i verksamheten, exempelvis mot mer gruppundervisning. Andra är mer ensamma eller trevande i hur verksamheten ska förändras och i vilken takt och ordning det ska ske. De skilda förutsättningarna har sannolikt bidragit till att kulturskolecheferna vi mött varit olika säkra och detaljerade i sina beskrivningar av kompetensbehoven för pedagoger på kort och lång sikt. Detta är viktigt att ha med sig i läsningen av de kompetensbehov som uttryckts i enkätstudien, som i huvudsak har besvarats av kulturskolechefer. Samverkan med skolan eller fritidsverksamhet Erfarenheter av samarbeten med skola respektive fritidsverksamhet har också visat sig kunna prägla synen på kulturskolan och dess kompetensbehov. Här finns i fallstudierna exempel på chefer och pedagoger med goda erfarenheter av samarbete med civilsamhälle eller fritidsgårdar som av den anledningen har lättare att se kopplingar mellan kulturskola och fritidsverksamhet. Nästan alla kulturskolor som deltagit i fallstudierna har haft något samarbete med grund- och/eller gymnasieskola. Det förekommer exempelvis pedagoger som arbetar både i kulturskolan och i skolan. Ett sådant samarbete kan bidra till en närmare identifikation med skolan. 13/64