Kulturskola i rörelse 1
Kulturskola i rörelse Tydligt samband mellan geog
rafisk förutsättning och antalet ämnen det finns behov till Det framkommer tydliga skillnader till vilka ämnen man har uttryckt ett kompetensbehov beroende på kommunens geografiska förutsättningar. Kulturskoleverksamheter i storstäder och storstadsnära kommuner uttrycker överlag ett kompetensbehov till betydligt fler ämnen än andra verksamheter. Dessa skillnader blir särskilt tydliga när man tittar på de ”smalare” ämnena – som animation, cirkus, litteratur/skrivande/berättande och serietecknande. Skillnaderna blir inte lika påtagliga när de gäller de större ämnena musik, dans, teater/drama, bild och form och film. Vi ser ingen koppling mellan vilka behov man uttrycker och vilket utbud man erbjuder i dagsläget. Som exempel är inte verksamheter som har cirkus i kursutbudet mer eller mindre benägna att konstatera ett kompetensbehov till cirkus. Bred eller specialiserad konstnärlig kompetens? Storstadsnära verksamheter ställer höga krav på konstnärlig kompetens Resultatet från enkätstudien visar att kulturskolorna överlag efterfrågar en hög konstnärlig kompetens, även om man ser tydliga skillnader i svaren beroende på kommunens geografiska förutsättningar. Åtta av tio verksamheter i storstäder och storstadsnära kommuner ser en konstnärlig kompetens motsvarande tre års högskolestudier som önskvärd. Bland övriga verksamheter ser fem av tio motsvarande kompetens som önskvärd. Av lämnade kommentarer framgår att en hög konstnärlig kompetens många gånger efterfrågas för att kunna erbjuda eleverna fördjupning i undervisningen samt för att höja verksamheternas kvalitet och status. Andra anger att de behöver rekrytera bred konstnärlig kompetens (ofta för att möta de yngre eleverna). Fallstudierna ger här en fördjupad bild av olika synsätt på hur gedigen konstnärlig kompetens som kulturskolans pedagoger behöver ha. Efterfrågan på hög konstnärlig kompetens motiveras av kulturskolans kvalitetskrav I intervjuerna har vissa sett det som avgörande att pedagoger har en relativt hög konstnärlig kompetens. Bland dessa finns en övervikt av personer som betonar kulturskolans roll som kvalitativ utbildningsaktör. En gedigen konstnärlig kompetens uppges krävas för att kunna lägga rätt grund från början och tidigt lära ut rätt teknik för att från dag ett skapa goda förutsättningar för progression. Andra ser det som en förutsättning för att kunna etablera en nära relation till en elev och följa den från grundläggande till avancerad nivå. Det lyfts också fram som viktigt för att kunna fungera som en förebild för eleven och exempelvis själv kunna visa på olika tekniker och möjliga gestaltningar. Det i sig kan bidra till ökat engagemang hos eleverna och vilja att utvecklas vidare. Saknas en gedigen konstnärlig kompetens menar intervjupersoner med denna hållning att det finns stor risk att elever tappar suget samt att de lär sig fel från början och sedan behöver lära om. Bred konstnärlig kompetens kan locka fler barn och öka möjligheten till hela tjänster Andra intervjuade betonar vikten av en bred konstnärlig kompetens som gör det möjligt att hålla i flera ämnen i kulturskolan. En del lyfter fram det som en förutsättning för att över tid kunna anpassa verksamheten till barns och ungas skiftande intressen och behov men också för att säkra en ämnesmässig bredd. Vikten av en bred konstnärlig kompetens lyfts i högre utsträckning fram av chefer och politiker på mindre orter som ser det som en förutsättning för att kunna erbjuda fler än ett fåtal ämnen och minska sårbarheten i verksamheten. Även enkätstudien visar att mindre kommuner i högre utsträckning efterfrågar pedagoger med bred kompetens som kan lära ut flera olika ämnen. Vissa pedagoger beskriver även konstnärlig bredd som en nödvändighet för att få ihop tillräckligt omfattande tjänster. 17/64