Kulturskola i rörelse 1
Kulturskola i rörelse Hög efterfrågan från chefer
på högskoleutbildade pedagoger I fallstudierna har det också framkommit vissa skillnader i synen på reell respektive formell kompetens. Merparten av intervjupersonerna framhåller vikten av formell kompetens, vanligast i form av genomgångna högskoleutbildningar eller vissa väletablerade folkhögskoleutbildningar. En formell utbildningsbakgrund ses då som en viktig förutsättning för en kvalitativ verksamhet. Man tycker att kulturskoleverksamhetens status och kvalitet riskerar att minska om kulturskolan skulle kompromissa och inte kräva högskoleutbildade pedagoger eller konstnärer. Ungefär hälften av kulturskolecheferna har sett det som helt nödvändigt med pedagoger med en formell konstnärlig högskoleutbildning med både konstnärligt och pedagogiskt innehåll. Någon menar att det är själva kulturskolans skolkaraktär och möjligheten till fördjupning som ställer krav på viss utbildningsnivå hos kulturskolans pedagoger. I de kommuner som ingått i fallstudierna har det vid nyrekrytering också ställts krav på minst 3-årig högskoleutbildning inom konst och pedagogik eller lärarutbildning, mer om det under Kompetensförsörjning. Reell kompetens uppfattas av många som ett gott och nödvändigt komplement I intervjuerna finns det också de som lyft fram vikten av reell kompetens lämpad för arbete i kulturskolan och inte lika starkt betonat kraven på formell kompetens. De ser inte formell utbildning som lika betydelsefull i förhållande till förmåga att hantera de aktuella arbetsuppgifterna i kulturskolan. Bland dessa finns också de som tycker att en förändrad syn och kompetens och förändrade kompetenskrav är en förutsättning för att kulturskolan ska kunna förändras mer än marginellt. Någon intervjuperson har uttryckt att andra kompetenskrav än de formella kan krävas för att knyta till sig personer med hög legitimitet och förmåga att nå ut till de grupper av barn och unga som kulturskolan har haft svårt att nå. Någon annan har sett det som en förutsättning för att vidga verksamheten till ämnen som DJ och streetdance där det upplevs saknas utbildningar på högskolenivå. Även intervjupersoner med detta synsätt ser ett värde av formell utbildning, men då inte som ett krav som nödvändigtvis behöver gälla för alla kulturskolans pedagoger. Förmågan att bygga en kulturskola där pedagogers varierande kompetenser kompletterar varandras utan att för den skull värdera kompetens olika lyfts då fram som viktig. I fallstudierna ska det också tilläggas att vi frågat kulturskolechefer om befintliga pedagogers erfarenhet och utbildning. I vissa fall har vi även frågat pedagogerna själva. De allra flesta pedagogerna i de kommuner vi besökt visade sig då ha en mycket gedigen formell utbildningsbakgrund. Bland pedagoger i musikämnen var någon form av musiklärarutbildning (vanligt med IE-inriktning) vanligast men det förekom även de med musikpedagogutbildning. Bland pedagoger i övriga ämnen fanns exempelvis individer med teater-, medie-, dans-, konst- och bildpedagogiska utbildningar. I de flesta kulturskolor fanns även någon eller några medarbetare med en i huvudsak konstnärlig utbildning med sig och individer utan högre utbildning. Övriga kompetensbehov Pedagoger behöver också andra kompetenser än pedagogiska och konstnärliga I fallstudierna har intervjupersonerna på olika sätt betonat vikten av att kunna hantera en mångfacetterad verksamhet i ständig förändring, som omfattar allt ifrån individuell undervisning och öppen verksamhet till eventproduktion och föräldrasamverkan. I en kommun beskriver pedagogerna att de förväntas ta på sig en mängd andra roller utöver pedagogrollen – scentekniker, kommunikatör, producent, kostymör och så vidare – arbetsområden som de beskriver sig ofta inte ha tillräckliga kunskaper inom. 21/64