Kulturskola i rörelse 1
Kulturskola i rörelse Minst treårig högskoleutbil
dning som krav I de kommuner som ingått i fallstudierna har det vid nyrekrytering ställts krav på minst 3-årig högskoleutbildning inom konst och pedagogik eller lärarutbildning. I någon kommun är det ett uttalat krav för fast anställning i kommunen medan det för andra uppges vara ett sätt att säkra kvalitet. Någon säger att de i sina platsannonser har eller tror att de har med formuleringar som öppnar upp för likvärdig reell kompetens. Samtidigt som kravet på minst 3-årig högskoleutbildning får ses som norm i de kommuner som ingått i fallstudierna framhåller alltså vissa, framför allt i mindre kommuner, att det har varit ett krav som de i varierande utsträckning fått frångå. Krav på lärarbehörighet mer vanligt i mindre kommuner Enkätstudien visar vidare att knappt hälften av respondenterna ställer krav på behörighet för undervisning i grundskola hos samtliga eller vissa av pedagogerna i kulturskolan. Detta eftersom det är vanligt med så kallade delade tjänster där samma person undervisar inom skolans uppdrag och i kulturskolans verksamhet. För gymnasiet ställer en tredjedel motsvarande krav. Det är vanligare att verksamheter i mindre kommuner ställer sådana krav, även om skillnaderna inte är särskilt stora. Som framgår av bilaga 3 hade 55 procent av pedagogerna i kulturskolan en lärarexamen år 2016. Andelen med en lärarexamen varierar mellan åldersgrupperna, ju högre upp i åldrarna desto större är andelen med lärarexamen. Sänkta eller förändrade krav när kompetensen är svår att hitta I fallstudierna har kulturskolechefer beskrivit olika sätt att hantera en situation där de inte hittat sökande som matchar den satta kravprofilen. Som tidigare nämnts kan ett sätt vara att frångå kravet på formell utbildning givet att personen i fråga ändå bedöms kunna fungera i verksamheten. Där har den reella kompetensen med andra ord bedömts räcka åtminstone initialt. Det förekommer exempel där individer som inte fullt uppfyllt de formella kraven fått tidsbegränsade anställningar och där ambitionen varit att försöka göra om rekryteringen inom en snar framtid. Att redan anställda pedagoger fått ta sig an ämnen som de haft obefintlig eller mycket begränsad kunskap inom under längre eller kortare tidsperioder är en annan strategi som använts. De berörda pedagogerna beskriver dock att det inte är långsiktigt hållbart eller önskvärt. I både enkätstudien och i fallstudierna har det också getts exempel där verksamheten anpassats till tillgänglig kompetens, vilket både kan resultera i att ämnen tas bort ur kursutbudet och att nya ämnen tillkommer. Detta berörs i nästa avsnitt. Det har också funnits de som uttryckt att vad kulturskolorna eftersöker vid nyrekrytering inte är realistiskt att förvänta sig. Svårigheten att rekrytera viss kompetens kan driva på förändringsarbetet En del av de kulturskolechefer som intervjuats beskriver att nyrekrytering idag är något annat än för några år sedan. Det är inte längre givet att ersätta en heltidstjänst i gitarr med en ny heltidstjänst i gitarr. Här uppstår naturligt en viss konflikt i vissa kulturskolor. Som hypotetiskt exempel tycker inte nödvändigtvis avgående pedagog i gitarr om att se att omfattningen av tjänsten för gitarr begränsas till fördel för andra ämnen. Det kan framstå som en särskilt svårsmält ändring i kulturskolans tjänstesammanställning för ämnen med långa köer. Här framhåller flera av de högre chefer och kulturskolechefer som intervjuats vikten av att ersättningsrekrytera medvetet och utifrån de nya kompetensbehov som finns i verksamheten. Utöver att vid nyrekrytering kunna bredda verksamheten till att omfatta fler ämnen har vissa lyft fram nyrekrytering som ett bra tillfälle att ta ett tydligt steg från individuell undervisning till gruppundervisning. Det kan också vara ett bra läge att säkerställa nya medarbetare som är positiva till den förändring som stakats ut för kulturskolan och som kan komplettera befintlig kompetens. 29/64