Kulturskola i rörelse 1
Kulturskola i rörelse Kulturskolor tonar ned krav
en på pedagogisk kompetens för konstnärer om det gynnar verksamheten i stort Det har i fallstudierna förekommit exempel på pedagoger som arbetar deltid i kulturskolan och som vid sidan om haft ett aktivt konstnärskap. De uppfyller inte alltid de formella behörighetskraven i kulturskolan men lyfts fram som positiva exempel då pedagogerna även får en tydlig roll som konstnärlig förebild och gett inspiration till aktivt kulturutövande. Det finns exempel på där sådana pedagoger kommit att bli mycket populära bland barn och unga och lyckats locka nya deltagare till kulturskolan. I en kommun beskrivs det från ledningshåll som ”otroligt viktigt” att lärarna själva aktivt utövar sin konstform, då det ses som en väg för att även bli en bättre pedagog. En annan kommun har vid flera tillfällen anställt konstnärer utan pedagogisk utbildning och sett det som en god kompetensförsörjningsstrategi. I intervjuerna med pedagoger finns det avslutningsvis exempel på de som lyfter fram vikten av att vid nyrekrytering förstå vilka kompetenser eller vilken yrkesroll det är som bör efterfrågas för det arbete hen förväntas utföra. Här finns det även kulturskolechefer som lyfter fram utmaningen att hålla sig uppdaterad kring nya utbildningar och yrkesroller som skulle kunna lämpa sig väl för arbete i kulturskolan. Ändrat utbud och organisatoriska förändringar Utöver att säkra önskvärd kompetensförsörjning genom kompetensutveckling för redan anställda och genom nyrekrytering finns det också intervjupersoner som vittnar om andra sätt att tillgodose kulturskolans kompetensbehov. Kompetensbrist gör kulturskolor duktiga på att laga efter läge I de fall det varit svårt att få sökande som har konstnärlig kompetens inom rätt område finns det också en kompetensförsörjningsstrategi som går ut på att anpassa kulturskoleverksamheten till tillgänglig kompetens. Det finns exempel i kartläggningen där kulturskolechefer har anpassat eller övervägt att fokusera på ämnen där de kunnat säkra pedagoger med rätt kompetens. Argumentet har då varit att det är bättre att försöka skapa kvalitativ verksamhet inom områden där det finns lämpliga medarbetare snarare än att kompromissa med kvaliteten inom de ämnen som man planerat att rekrytera till. Detta tillvägagångssätt har inte framstått som vanligt förkommande i fallstudierna men exempel från två olika kommuner har framkommit. I en kommun som ingått i fallstudierna har exempelvis en lokal bildkonstnär själv visat intresse för arbete i kulturskolan och kulturskolechefen har lyft fram det som en möjlig väg att bredda verksamheten. Samverkan avgörande för stärkt kompetens Samverkan har tidigare lyfts fram som ett område som kulturskolor har stort behov att utveckla kompetensen kring, och framstår av kartläggningen som en viktig kompetensförsörjningsstrategi. I fallstudierna lyfts samverkan på olika sätt och med olika aktörer i princip enhälligt fram som avgörande för att säkra en bred, kvalitativ kulturskoleverksamhet som attraherar och är relevant för alla barn och unga. Samverkan tar sig många uttryck och är i flera fall en uttalad strategi Enkätstudien visar att samverkan, antingen genom att dela kompetens med andra verksamheter eller låta andra utförare bedriva verksamhet, framförallt lyfts fram som en metod att säkra kompetens när det gäller mindre förekommande ämnen som till exempel litteratur/skrivande/berättande eller slöjd/ hantverk/design. Verksamheter ur gruppen Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner är överlag mer positiva till dessa kompetensförsörjningsstrategier. 30/64