Kulturskola i rörelse 1
Kulturskola i rörelse Nedan följer en sammanfattn
ing av de perspektiv på samverkan som kompetensförsörjningsstrategi som framkommit i fallstudierna: ● Samverkan med kulturskolor i andra kommuner beskrivs som ett sätt att kunna erbjuda fler ämnen och dessutom ge möjlighet till fördjupning (talangutveckling/spetsutbildning) inom fler ämnen. Det handlar då om att göra kompetenser som finns i kulturskolan i en kommun tillgängliga för barn och unga i en annan kommun. För att det ska ske kan både lärare och elever behöva röra på sig och olika typer av samverkansavtal och ersättningsmodeller behöver etableras. ● Samverkan med skolan ses överlag som mycket central för de kulturskolor som ingått i kartläggningen, och ur kompetensförsörjningsperspektiv ses skolsamverkan som viktig exempelvis för att kunna erbjuda heltidstjänster. Det har också funnits exempel i fallstudierna där fortbildning för lärare i grund- och gymnasieskola även erbjudits till pedagoger i kulturskolan, samt att lärare rekryterats från skolan till kulturskolan. Även enkätstudien visar att flera verksamheter önskar ett utökat samarbete med skolan. Man menar att det därför kommer bli viktigare att rekrytera behöriga lärare, något som flera kulturskolor upplever blivit svårare. Av Lärarförbundets rapport från 2017 om arbetssituationen för lärare inom kulturskolan framgår att 7 av 10 lärare vill se ett bättre samarbete med grund- och gymnasieskolan. ● Samarbete med civilsamhället och andra externa aktörer ses som ett viktigt sätt att stärka kompetensen att nå nya målgrupper. Här finns bland fallstudierna exempel på där viss verksamhet eller vissa ämnen lagts ut på föreningar eller externa kulturaktörer. Det finns också exempel på verksamhet och projekt som sker i samverkan mellan kulturskolan och aktörer i civilsamhället. Detsamma gäller samverkan med kommunal fritidsverksamhet såsom fritidsgårdar. ● Samverkan mellan lärare inom och över ämnesgränser (kollegial samverkan) har tidigare under avsnittet Kompetensutveckling för anställda lyfts fram som ett underutnyttjat sätt att stärka pedagogers kompetens. Samverkan i projektform, så som inför föreställningar, är ett vanligt förekommande exempel som tas upp, men även att få till bestående gruppundervisning såväl inom samma uttrycksform som ämnesöverskridande. Det finns också exempel på kulturskolechefer som uttrycker behov av mer samverkan och erfarenhetsutbyte med andra kulturskolechefer för att få stöd att driva verksamhetsutveckling. ● Samverkan med folkhögskoleutbildningar och högskoleutbildningar (musikkonservatorier exempelvis) har lyfts fram som ett sätt att säkra en längre progression för elever som verkligen satsar på att utvecklas i sitt ämne. Det handlar då om samverkan kring kompetens exempelvis i form av att elever i kulturskolan får undervisning av lärare på folkhögskole- eller högskoleutbildningar. I fallstudierna har det funnits något sådant exempel för elever som är inriktad på att söka sig vidare till en konstnärlig utbildning efter gymnasiet. I fallstudierna beskrivs även att ökad samverkan med högre utbildningar skulle kunna vara ett sätt att säkra kompetensförsörjning på sikt, både genom att kulturskolorna då kan förmedla kommande kompetensbehov och att de kan planera att anpassa verksamheten utifrån utbildningarnas innehåll och studenter. Flertalet av de intervjuade har riktat kritiska röster mot att kulturskolornas arbete för samverkan inte besvarats eller prioriterats av de högre utbildningarna. En attraktiv arbetsplats underlättar kompetensförsörjningen Att vara attraktiv arbetsplats är ytterligare ett sätt att säkra rätt kompetens till kulturskolan. Det har framför allt blivit tydligt då pedagoger beskrivit vad som gör det attraktivt för dem att arbeta i kulturskolan. 31/64