Kulturskola i rörelse 1
Kulturskola i rörelse sikt. En möjlig väg framåt,
som lyfts i fallstudierna, kan vara att inte ställa samma kompetenskrav för medarbetare i den pedagogiska verksamheten, utan istället utgår ifrån att pedagogers varierande kompetenser kompletterar varandra. Det kan i så fall handla om att införa funktioner som brobyggare, ambassadörer eller motsvarande för att tillgodogöra sig nödvändig kompetens för att exempelvis nå fler barn och unga. Samverkan och samarbete centralt för att tillgodose kompetenser I övrigt måste kommuner på framförallt mindre orter säkra sina kompetensbehov genom olika former av samverkan och andra organisatoriska lösningar. Därför ses samverkan med bland andra skolan, civilsamhälle och andra kulturskolor som en viktig kompetensförsörjningsstrategi för att säkra en relevant verksamhet som når fler barn och unga. En fungerande samverkan förutsätter att flera nivåer (huvudman så väl som politik) och aktörer ser ett värde i att engagera sig i kulturskolans utveckling och fortlevnad. Samtidigt är samverkan en kompetensförsörjningsstrategi som är relevant för alla typer av kommuner, på mindre orter bland annat för att tillgodose konstnärlig och nischad pedagogisk kompetens medan större kommuner behöver samverka för att tillgodogöra sig nödvändig kompetens för att nå nya målgrupper, exempelvis genom att samverka med lokalt förankrade organisationer. Nyrekrytering som strategi fungerar inte för alla Även om nyrekrytering, tillsammans med fortbildning, lyfts fram som den viktigaste fortbildningsstrategin tycks det idag främst vara en väl fungerande strategi för större kommunerna och då inom de konstnärliga uttryck där det finns goda möjligheter att utbilda sig konstnärligt och pedagogiskt. Mindre och medelstora kommuner har överlag svårt att rekrytera personer med formell pedagogisk och konstnärlig kompetens. Även i större kommuner kan det vara svårt att hitta motsvarande kompetens till smalare eller nyare konstnärliga uttryck, som exempelvis streetdance. Kartläggningen visar också att även där nyrekrytering idag är en fungerande strategi menar man att situationen kan komma att försämras på längre sikt, bland annat eftersom man ser att det råder en brist på personer som utbildar sig, både till ämneslärare och konstnärligt. En attraktiv kulturskola Frågan om att vara en attraktiv arbetsplats är givetvis också helt central, både när det kommer till möjligheterna att behålla befintlig kompetens och kunna nyrekrytera den kompetens man behöver. Det hänger också ihop med frågan om hur man ska få konstnärer motiverade att vidareutbilda sig för arbete i kulturskolan. Vi kommer återkomma till den frågan i nästa avsnitt. Val av strategi avgörande Vilken kompetensförsörjningsstrategi som är möjlig för respektive kulturskola kan starkt påverka kulturskolans framtida roll. Såväl kompetensnivå som kompetensinriktning utgör både en följd av och en orsak till vilken av de två ytterpunkterna i den tudelade modellen som kulturskolan identifieras med och identifierar sig själv med. Vad kulturskolan är och vill vara kommer att inverka på vägvalet, även om externa faktorer som ekonomi, geografiskt läge och strukturella förutsättningar också påverkar. Säkert är att kulturskolornas roll som leverantör av kvalitativ fritid och/eller kvalitativ utbildning hänger samman med vilken kompensförsörjning som sker och vilken målbild för verksamheten som parterna (kulturskolan och huvudmannen) utformar. 33/64