Kulturskola i rörelse 1
Kulturskola i rörelse Kulturskolorna behöver bred
kompetens, inget specifikt kulturskolepedagogprogram På andra sidan finns de intervjupersoner som lyfter fram vikten av en varierande utbildningsbakgrund bland medarbetarna på kulturskolan. De ser det därmed som viktigt med ett mångfacetterat utbildningsutbud som kan erbjuda både ett pedagogisk och konstnärligt innehåll inom många olika ämnen. Överlag betonas vikten av att kunna komplettera befintlig konstnärlig eller pedagogisk kompetens med relevant utbildning. De flesta ser det som mest sannolikt att som konstnär vilja ha möjlighet att få utveckla sin pedagogiska kompetens via någon form av högskoleutbildning, exempelvis likt de utbildningar som ingår i Kulturskoleklivet6 . I en kommun finns exempel på lärare med pedagogisk utbildning i grunden som fått möjlighet att bygga på med konstnärlig utbildning genom lärarlyftet, och på så sätt kunnat börja arbeta i kulturskolan. Även i andra kommuner uttrycks tankar om liknande möjlighet att komplettera pedagogisk kompetens med utbildning i konstnärliga ämnen, exempelvis för att kunna undervisa bredare. Välfungerande validering är ett måste Det som beskrivs som avgörande för sådana utbildningsvägar är välfungerande validering – ett område där fallstudierna inte gett några närmare svar på hur det ska gå till. Någon intervjuperson nämner vikten av att involvera kulturskolorna i valideringsprocessen för att säkra att de som är mest insatta i vilka kompetenser som behövs också är med i bedömningen av befintlig kompetens hos framtida medarbetare. En fråga som också berörts i vissa intervjuer är motivationskraften hos befintliga konstnärer att själva investera i kompletterande utbildning för arbete i kulturskolan. De som haft synpunkter i frågan ställer sig frågande till vilka målgrupper som skulle vara intresserade av en sådan fortbildning. Mest skeptiska är de intervjupersoner som vittnat om rekryteringssvårigheter till vissa tjänster. De berättar att individer som fungerar som pedagoger i kulturskolan i nuläget kan få anställning utan formell pedagogisk eller konstnärlig kompetens. Tillgång till kompetensutveckling för anställda Fortbildningsinsatser i form av kortare kurser efterfrågas Enkätstudien visar tydligt att kulturskolorna efterfrågar kortare fortbildningsinsatser, nära hälften av respondenterna har svarat att någon eller några högskolekurser (om 7,5–15 hp) passar befintlig personal bäst. Att det främst är kortare insatser som efterfrågas tycks i huvudsak bero på att man anser att pedagogerna i grunden besitter en hög kompetens men att de behöver mindre omfattande fortbildningsinsatser i exempelvis gruppundervisning samt att det saknas resurser att avvara personal och finansiera mer omfattande fortbildning. Enkätsvaren visar att en knapp femtedel har möjlighet att finansiera deltidsstudier inom tjänsten medan två femtedelar har svarat att de i dagsläget inte har möjlighet att finansiera någon fortbildning för pedagogerna. En fjärdedel har svarat att de har vissa möjligheter att finansiera fortbildning, främst i form av kortare kurser eller studiedagar. 6. Inom ramen för utbildningssatsningen Kulturskoleklivet har Göteborgs universitet, Lunds universitet, Stockholms konstnärliga högskola, Stockholms Musikpedagogiska Institut, Stockholms universitet och Umeå universitet getts i uppdrag att utveckla utbildningar av relevans för kulturskolan. Under 2018 har dessa tagit fram nya utbildningar som vänder sig till kulturskolepedagoger i behov av verksamhetsspecifik fortbildning och till konstnärer intresserade av att arbeta i kulturskolan och i behov av pedagogisk och didaktisk kompetens. 37/64