Kulturskola i rörelse 1
Kulturskola i rörelse så finns en risk att för få
har möjlighet att ta del av dessa, eftersom det innebär både kostnader för vikarieersättning, resor och boende. Mindre kommuner, som har de största behoven, riskerar att ha sämre möjligheter att utnyttja de befintliga fortbildningsmöjligheterna vilket i sin tur riskerar att göra kulturskolan än mer ojämlik. Det finns också ett behov av att fortsätta utforska modeller som möjliggör studier parallellt med arbete, så att kulturskolor som har svårt att nyrekrytera kan erbjuda betald utbildning till konstnärer i samband med rekrytering. Utifrån att nära hälften av landets kommuner uppgett att det är svårt att rekrytera personal behöver kommuner ibland ges möjlighet att rekrytera personal med en långsiktig plan att kompetensutveckla personen under de kommande åren. Att erbjuda utbildning med anställning och lön kan vara ett sätt att få fatt i personer med rätt konstnärlig kompetens som kan bidra till verksamheten och utbilda sig under tiden. Goda arbetsvillkor Därutöver är kulturskolans möjligheter att säkra sina behov av pedagogisk och konstnärlig kompetens helt avhängigt deras förmåga att kunna erbjuda en attraktiv arbetsplats i en fri och kreativ miljö med goda anställnings- och lönevillkor. Att vara en attraktiv arbetsplats för aktiva konstnärer kan innebära att de behöver kunna erbjuda omfattande men även flexibla anställningar, som går att kombinera med det egna utövandet. För många konstnärer är det helt avgörande att ha möjlighet att utöva sitt konstuttryck i professionella sammanhang, till exempel genom att spela i en orkester eller turnera med en teaterföreställning. Detta kan kräva mer resurser men också nya arbets- och samverkansformer. Vi utvecklar det resonemanget nedan. Insatser för att stödja kulturskolan i dess förändringsprocess Som konstaterat genomgår kulturskolan nu en förändringsprocess. I enkäten anger man sina kompetensbehov men sett till hela kartläggningen är det tydlig att förändringar i verksamheten påverkar och alltmer kommer att påverka kompetensbehoven redan inom den närmsta tiden. För att kunna beskriva sina kompetensbehov på både kort och lång sikt krävs en bild av vart kulturskolan är på väg (mål) och en analys av vad som krävs för att ta sig dit (medel). Det är en analys kulturskolorna tycks ha gjort i varierande utsträckning. En central fråga att ställa sig, för att kunna göra kulturskolans kompetensbehov tydligt, är därför vad som kan göras för att underlätta kulturskoleverksamheters utvecklingsresa – en utvecklingsresa som många själva ser framför sig. Tydligare mål för verksamheten Kulturskolorna behöver stöd från den egna organisationen. Det är helt central att politiker och chefer på förvaltningsnivå engagerar sig i kulturskolans utveckling. Utöver att tillsammans med verksamheten sätta mål för vad kulturskolan förväntas utveckla och fokusera på i högre grad behöver man också ta ansvar för att formulera vad det är kulturskolan i mindre utsträckning ska prioritera. Det finns en vilja att stärka kvaliteten och tillgängligheten och nå ut till fler samtidigt som det framstår som ovanligt med ökade resurser till kulturskolan. I arbetet med att ställa om verksamheten behövs konkretion och engagemang i styrning och ledning samt en dialog och samsyn kring hur nya mål påverkar verksamheten och dess kompetensbehov. Ett tydligt uppdrag för kulturskolan krävs därmed för ett rättfärdiga omprioriteringar eller verksamhetsförändringar. Vad innebär det exempelvis att vidga verksamheten till fler ämnen och vilka konsekvenser får det för den befintliga verksamheten? I vilka fall bör undervisningen ske i grupp istället för individuellt? I vilken utsträckning är ledningen villig att satsa på kompetensutveckling som ett sätt att stärka kulturskolan kvalitet? Utifrån tydligare direktiv och riktlinjer är det möjligt att synliggöra kompetensbehoven på ett mer konkret sätt, men också utveckla kvalitetsindikatorer för kulturskolan – uppföljningsbara parametrar 42/64