Kulturskola i rörelse 1
Kulturskola i rörelse Sammanfattning Kulturrådet
fick under 2018 i uppdrag att tillsammans med Universitets- och högskolerådet kartlägga behovet av, och informera om, högskoleutbildning av relevans för den kommunala kulturskolan. I denna slutrapport redovisar Kulturrådet resultaten av vår kartläggning av kulturskolans behov av pedagogisk kompetens på kort och lång sikt. Kartläggningen har genomförts genom en enkätstudie till landets samtliga kommuner och en intervjustudie där cirka 100 personer i tio kommuner medverkat. Resultatet visar att kulturskolans uttryckta kompetensbehov påverkas av många faktorer, såsom geografiska och ekonomiska förutsättningar och synen på huruvida kulturskolan främst är en kvalitativ utbildnings- eller fritidsverksamhet. Även fast kulturskolornas skilda behov är mest framträdande i kartläggningen finns även gemensamma kompetensbehov. Konstnärlig och pedagogisk kompetens ses som centrala för arbete i kulturskolan. Pedagogisk kompetens anpassad för kulturskolans specifika verksamhet och förutsättningar lyfts fram som särskilt viktig. Stärkt kompetens att samverka och arbeta i gruppbaserad och öppen verksamhet för barn i olika åldrar likväl som förstärkt specialpedagogisk kompetens efterfrågas i princip samstämmigt. Två centrala skiljelinjer i svaren handlar om hur gedigen konstnärlig kompetens som kulturskolans pedagoger upplevs behöva ha, exempelvis efterfrågar kulturskolor i och kring storstäderna mer specialiserad konstnärlig kompetens, samt om synen på formell och reell kompetens som tydligt kopplar till frågan om kulturskolans roll och funktion. Kartläggningen visar även att kulturskolan befinner sig i en förändringsprocess. Förmåga och kapacitet att hantera och bemöta kraven på en förändrad verksamhet ställer höga krav på förmåga att leda kulturskolan. Den samlade analysen har således visat på ett behov av ökad kompetens inom ledning och styrning. Som kompetensförsörjningsstrategi ses fortbildning av redan anställda som viktigast, inte minst för kulturskolor på mindre orter. Även nyrekrytering lyfts fram som helt centralt men tycks främst vara en väl fungerande strategi för större kommuner. Samverkan med andra kulturskolor, skolan, civilsamhället, folkbildningen och högskolan lyfts också fram som en mycket viktig kompetensförsörjningsstrategi. Upplevelsen av i vilken utsträckning som befintliga utbildningsmöjligheter är anpassade för arbete i kulturskolan varierar. Merparten av de vi intervjuat tycker det är viktigt att det finns högre utbildning vars innehåll matchar kulturskolans behov och den kritik som förs fram handlar främst om att nuvarande utbildningsmöjligheter inte alltid upplevs vara relevanta för just kulturskolan. Det finns en samsyn kring vikten av att (främst) konstnärer ska kunna komplettera befintlig konstnärlig kompetens med en relevant pedagogisk utbildning, likt de som erbjuds inom ramen för Kulturskoleklivet. Åsikterna går isär kring huruvida någon form av specifik kulturskolepedagogutbildning är önskvärd eller inte. Kartläggningen har visat att förutsättningarna skiljer sig väsentligt mellan verksamheterna. I det fortsatta arbetet med att stödja kulturskolans kompetensförsörjning är det därför centralt att säkerställa insatser som passar olika kulturskoleverksamheters behov. Behovet av kulturskolerelevanta högskoleutbildningar, likt de som nu erbjuds inom ramen för Kulturskoleklivet, är stort och dessa behöver utvecklas och följas upp i nära dialog med kulturskolorna. Men lösningen på kulturskolans kompetensbehov innefattar flera andra beståndsdelar. För att de utbildningar som finns och tas fram ska ge effekt behövs sannolikt ett finansierat utbildningsutbud. Verksamheterna behöver även hjälp i förändringsprocessen, såsom tydligare mål för verksamheten, stöd i att utveckla nya samverkansformer och resurser till kompetensutveckling av kulturskolechefer. Slutligen finns det ett behov av att fortsatt diskutera vilka reella pedagogiska, konstnärliga och andra kompetenser som behövs för att utveckla framtidens kulturskola. 5/64