Kulturskola i rörelse 1
Kulturskola i rörelse Kvalitetssäkring och ytterl
igare perspektiv För att säkerställa att resultaten från enkätstudien och fallstudierna täckt in relevanta perspektiv gällande kulturskolans kompetensbehov presenterades preliminära resultat vid en hearing arrangerad av UHR och Kulturrådet den 14 november 2018. Vid hearingen deltog framför allt representanter från lärosäten med konstnärliga och pedagogiskt inriktade utbildningar (utbildningar relevanta för kulturskolan) men även representanter för Kulturskolerådet, SKL och Lärarförbundet. Något enstaka kompletterande samtal har också hållits med företrädare för dessa aktörer för att diskutera delar av resultatet. Denna kvalitetssäkringsprocess har inte lett till några större förändringar i kartläggningen. De som kontaktats har i stort känt igen sig i de preliminära resultat och analyserna som getts. Däremot har mötena lett till att vissa perspektiv och frågeställningar utvecklats ytterligare i arbetet med uppdraget. Begrepp och avgränsningar Nedan följer en kort summering över centrala begrepp och avgränsningar i arbetet med uppdraget och i denna rapport: ● Kulturskola används här för enkelhetens skull som samlingsnamn för de verksamheter som kommunerna själva valt att kalla kulturskola eller musikskola. ● Pedagoger används här som samlingsbegrepp för alla de som arbetar direkt med barn och unga i kulturskoleverksamhet. ● Pedagogisk kompetens har i arbetet med fallstudierna tillåtits ha en bred och inte i förväg färdigdefinierad innebörd. Syftet har varit att försöka fånga respondenternas syn på den kompetens som kulturskolans pedagoger behöver i mötet med barn och unga i kulturskolans verksamhet. I intervjuerna har vi ibland pratat om pedagogisk kompetens som den kompetens som kompletterar den konstnärliga kompetensen. Vissa resonemang i rapporten kommer dock ta upp den pedagogiska och konstnärliga kompetensen samlat eftersom respondenterna själva gjort det. Sammantaget har ambitionen varit att med utgångspunkt i de möten som fallstudierna gett få en så god förståelse som möjligt för respondenternas syn på kulturskolans kompetensbehov även om vissa uttrycka kompetensbehov inte i strikt bemärkelse kan definieras som ”pedagogiska”. ● Kompetensbehov innebär här de kompetensbehov som respondenterna upplever och uttrycker. Resultatet är därmed i mycket hög utsträckning upplevelsebaserat. ● Kort respektive lång sikt: Kort sikt handlar om kompetensbehoven baserade på den verksamhet som idag bedrivs och som beslutats om. Det kan handla om tillsättning inför pensionsavgångar eller kompetens som behövs för genomförande av beslutade prioriteringar och verksamhetsförändringar. Kompetensbehoven på lång sikt innebär kompetensbehov utifrån den utveckling som respondenterna ser framför sig för kulturskolan sett på 3–5 års sikt. I fallstudierna har många intervjupersoner lagt mer fokus på de långsiktiga kompetensbehov – kompetensbehov som följer av de förändringar som planeras för kulturskolan. ● Reell kompetens är den samlade kompetens en person har oavsett om hen har formella bevis för det eller inte. Det kan vara erfarenheter och kunskaper från till exempel arbetslivet, föreningsverksamhet och föräldraskap (UHR, 2019). ● Formell kompetens innebär kompetens som en etablerad organisation, såsom en högskola, en myndighet eller en branschorganisation, har bedömt och dokumenterat i formella termer genom betyg, intyg, certifikat eller legitimation (UHR, 2019). 9/64