Advokaten 1
NYHETER Regeringen backar om att låta åklagare ut
se försvarare Regeringen backar om det hårt kritiserade förslaget att låta åklagare utse försvarare under kvällar och nätter. Domstolsverket utreder i stället ett joursystem för domstolarna. I slutet av januari kom regeringens förslag om stärkta rättigheter för misstänkta och tilltalade. I propositionen, som har sin grund i ett EU-direktiv, föreslogs bland annat att åklagare skulle ges rätt att tillfälligt förordna försvarare under kvällar och nätter när domstolarna är obemannade. Förslaget mötte hård kritik från såväl åklagare och advokater som från den politiska oppositionen. Många pekade på det olämpliga i att åklagaren som är part i målet ska ges rollen att utse advokat till motparten. Den massiva kritiken fick uppenbarligen regeringen att backa. I mars lämnades ett uppdrag till Domstolsverket att utreda en annan ordning där domstolarna ska kunna utse försvarare även under nätterna. domstolsverket ska enligt direktivet ”lämna förslag på en rättssäker och resurseffektiv ordning för utvidgad beredskap för brådskande beslut om förordnande av offentlig försvarare vid tingsrätterna”. I uppdraget ingår bland annat att se över hur många beredskapsområden som behövs för att klara uppdraget, vilken personal som krävs och vilket verksamhetsstöd som i övrigt fordras. Domstolarna har redan i dag ett system med helgberedskap under veckoslut och storhelger, baserat på 25 beredskapsområden i landet. Normalt finns en domare inom varje beredskapsområde tillgänglig under helgerna för att bland annat avgöra häktningsärenden och för att förordna offentliga försvarare. Domstolsverket ska redovisa sin utredning senast den 2 maj i år. Nej till förlängd begränsningslag Advokatsamfundet ställer sig negativt till regeringens utkast till lagrådsremiss Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Enligt Advokatsamfundet saknas tillfredsställande analys i flera delar av förslaget. Det medför bland annat att det framstår som oklart om det är ändamålsenligt att förlänga den tillfälliga begränsningslagen (2016:752). När begränsningslagen bereddes 2016, avstyrkte samfundet i huvudsak regeringens lagförslag. Advokatsamfundets principiella uppfattning kvarstår oförändrad. Datalagring: reglerna anpassas till EU-rätten Enligt EUdomstolens avgörande i den så kalllade Tele2domen är den svenska datalagringen alltför omfattande och inte förenlig med EUrättens krav. Regeringen föreslår nu därför i en lagrådsremiss att datalagringens omfattning bör minskas. Regeringen vill också att lagringstiderna differentieras, och lagringen bör inte få ske utanför EU. Dessutom föreslås att det ska krävas beslut av åklagare för att de brottsbekämpande myndigheterna ska få inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation i underrättelseverksamhet. Många kritiker har påpekat det olämpliga i att åklagaren, som är part i målet, ska ges rollen att utse advokat till motparten. Bild från Kronobergshäktet i Stockholm. Det finns mer att göra vid sexualbrottsutredningar Mycket fungerar bra, men mer finns att göra vid utredningen av sexualbrott och brott i nära relationer. Det visar Åklagarmyndighetens och Polismyndighetens gemensamma tillsyn inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Syftet har varit att följa upp målen inom omADVOKATEN NR 3 • 2019 rådet och att försöka klarlägga varför det finns skillnader mellan olika åklagarkammare i andelen lagförda. Granskningen har omfattat sex polisområden och åklagarkammare, och visar att poliser och åklagare som tagit till sig det metodstöd som finns på området genomgående lyckas bättre med att lagföra personer misstänkta för relations- och sexualbrott. Rapporten pekar också på att stöd och uttalat intresse från kammar- och polisledning för brottstyperna och kvaliteten i utredningsresultatet är av avgörande betydelse. För att lyckas behöver polis- och kammarledning göra samma prioriteringar, tillskjuta resurser och ha en bra samverkan. Förtydligande om rättshjälpslagen En av tidskriften Advokatens vakna läsare har uppmärksammat en otydlig formulering i förra utgåvan av Advokaten i en artikel om rättshjälpsprocessen, s. 10. I artikeln stod att rättshjälpen trädde i kraft 1997. Den första rättshjälpslagen trädde i kraft 1972. Den 1 december 1997 trädde den nu gällande rättshjälpslagen i kraft. Den viktigaste förändringen i förhållande till 1972 års rättshjälpslag var att den statliga rättshjälpen gjordes subsidiär till rättsskyddet i hem och villaförsäkringar och andra privata rättsskyddsförsäkringar. 11 FOTO: ANN-SOFIE ROSENKVIST