Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA Konsten att skapa det har alltid vari
t med viss förväntan som jag har öppnat ett nytt häfte av Nytt Juridiskt Arkiv med rättsfallen från HD. Särskilt spännande var det förstås under tiden på tingsrätt och hovrätt när något av de avgöranden som jag själv hade varit med om hade överklagats och beviljats prövningstillstånd. Då reflekterade jag inte särskilt mycket över hur prejudikaten närmare kom till och hur HD valde ut de mål som fick prövningstillstånd. Jag såg dock framför mig att detta inte var någon särskilt besvärlig sak. Det borde, tänkte jag, finnas mängder av lämpliga prejudikatmål som likt mogna frukter kunde plockas utan någon större ansträngning. Att det inte var så enkelt var nog en av de största överraskningarna när jag började som justitieråd för drygt fem år sedan. Varje år får HD in cirka 6 000 mål. Av dessa krävs det prövningstillstånd i cirka 5 000 mål. En viktig uppgift för domstolen är att snabbt och rättssäkert ge besked i det stora flertalet av målen där något prövningstillstånd inte ges. Mellan 120 och 140 prövningstillstånd beviljas vanligtvis varje år. Av dessa blir cirka 100 referat medan några blir notisfall, vilka också publiceras i NJA. En del av de mål där prövningstillstånd meddelats blir varken referatfall eller notisfall. Det kan till exempel vara vissa mål där HD ger tillstånd till att målet prövas i hovrätten. Till detta kommer behandlingen av de mål som inte kräver prövningstillstånd. Det gäller bland annat resningsansökningar och andra extraordinära mål, mål om utlämning och frågor om advokaters inträde i och uteslutning ur Advokatsamfundet. Också i dessa fall leder prövningen ibland till referat men det är naturligtvis mindre vanligt än i de fall där prövningstillstånd har beviljats. Men inriktningen är att även i dessa mål se om det finns någon frågeställning som kan vara av intresse för rättstillämpningen och därmed leda till ett referat. mycket arbete ägnas som sagt åt att finna de mål som kan vara lämpliga som prejudikat. Det ska till en början röra sig om en fråga där det finns behov av vägledning. För att få en bild av vilka områden där det finns ett särskilt behov av ytterligare prejudikat använder vi oss förstås av den kunskap som finns i domstolen, och då inte minst den expertkunskap som finns hos justitieråden. 24 ANDERS EKA Anders Eka är justitieråd och ordförande i Högsta domstolen. Han har tidigare varit verksam bland annat som domare i hovrätt och tingsrätt och var fram till 2013 lagman i Stockholms tingsrätt. Anders Eka behandlar olika frågeställningar med koppling till Högsta domstolens prejudikatbildande verksamhet. Hur hittar man de mål som är lämpliga att ta upp till prövning? Hur ser man till att de prejudikatintressanta frågorna verkligen ställs på sin spets i målen? Dessutom diskuteras Högsta domstolens nya ordning som innebär att många av domstolens avgöranden namnges. Till det kommer bland annat de prejudikatmöten som vi återkommande har med domare, advokater, åklagare, branschorganisationer och andra som verkar i det rättsliga systemet och som utöver parterna kan sägas vara mottagare av våra avgöranden. I många fall är behovet av prejudikat mer eller mindre uppenbart, exempelvis när det gäller ny lagstiftning som behöver en uttolkning. Men ibland kan det vara svårare att få en klar bild av hur stort behovet av ytterligare avgöranden är. Det är av central betydelse att parter och ombud i sina överklaganden lyfter fram de prejudikatfrågor som kan finnas i målen och även behovet av prejudikat, till exempel om en fråga är vanligt förekommande och vilken praktisk betydelse en oklarhet kan få. för att det ska vara motiverat att ge prövningstillstånd krävs också att den fråga som behöver belysas verkligen kommer att ställas på sin spets i målet. Om prövningen innefattar värdering av bevisning finns det en risk att HD värderar denna på ett annat sätt än hovrätten och tingsrätten och att den intressanta rättsfrågan därför inte kommer att bli belyst. Dessutom bör yrkandena i målet helst vara utformade så att de ger så få begränsningar som möjligt för den prövning som ska göras. ADVOKATEN NR 3 • 2019