Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA prejudikat Lagstiftaren har bistått m
ed en del verktyg till hjälp i arbetet. Ett sätt, som används relativt ofta, är att ge ett begränsat prövningstillstånd och vilandeförklara övriga frågor i målet. Ett vanligt exempel i brottmål är att HD, med utgångspunkt från vad hovrätten har funnit styrkt när det gäller gärningen, beslutar om prövningstillstånd i fråga om brottsrubricering och påföljd. HD prövar därefter målet i dessa delar. Om avgörandet innebär att det finns skäl att meddela prövningstillstånd även i andra delar så beslutas om det. Antingen behandlar HD då målet också i resterande delar eller så lämnas det åter till hovrätten för fortsatt behandling. På tvistemålssidan innebär kravet på prövningstillstånd i hovrätten en utmaning när det gäller att finna lämpliga mål på exempelvis förmögenhetsrättens och familjerättens områden. Som bekant finns sedan många år möjligheten till så kallad hissdispens i dispositiva tvistemål (se 56 kap. 13 § rättegångsbalken). Det innebär att en viss fråga i ett tvistemål kan hänskjutas till prövning av HD. Ett sådant beslut förutsätter att parterna samtycker till det och det krävs på vanligt sätt att HD beviljar prövningstillstånd. Sedan 2016 kan även hovrätten hänskjuta frågor. Antalet mål som tas upp av domstolen denna väg varierar från år till år men normalt är det bara ett fåtal fall. Det har på senare tid rört sig om mellan ett och fem mål per år. Det finns en del som talar för att denna ordning skulle kunna utnyttjas mer. Inte bara domarna bör tänka på möjligheten utan minst lika viktigt är att frågan väcks av parter och ombud. så sent som 2016 fick hd ytterligare ett verktyg. Då infördes regler om så kallad språngdispens (se 54 kap. 12 a § rättegångsbalken). När en part har överklagat ett beslut från hovrätten om att inte bevilja prövningstillstånd och HD kan se att målet rymmer någon intressant prejudikatfråga så medger systemet med språngdispens att domstolen beviljar prövningstillstånd direkt rörande den aktuella prejudikatfrågan. Frågan om prövningstillstånd ska beviljas i hovrätten förklaras då vilande i avvaktan på prövningen av den aktuella frågan. Beroende på hur utfallet av den prövningen blir bestäms om det finns skäl att meddela tillstånd till att målet prövas i hovrätten, eller så blir slutsatsen att det inte finns skäl att medge ett sådant tillstånd. Som exempel på prövningar av detta ADVOKATEN NR 3 • 2019 slag kan nämnas NJA 2017 s. 94 som rörde bland annat tolkning av en stadfäst förlikning och NJA 2017 s. 362 om beviskravet i en tvist om testamente. Även HD:s beslut den 28 december 2018 i mål Ö 2897-18 kan nämnas. De flesta läste nog förr HD:s avgöranden först när NJA-häftet kom ut. I dag är det annorlunda. HD:s domar publiceras på domstolens webbsida samma dag som de expedieras till parterna. Avgörandet får emellertid sin beteckning i NJA-serien först senare, något som övergångsvis kan upplevas som ett problem när det gäller att hänvisa till avgörandet. Den nuvarande ordningen kan kanske ändras framöver, exempelvis genom att avgörandena numreras löpande i NJA i stället för med användande av sidnummer. Men det är förstås en fråga som de ansvariga för NJA styr över. och så var det slutligen detta med namn på avgörandena. Sedan en tid tillbaka namnger HD många av sina avgöranden. Syftet är att det ska vara till hjälp för minnet och på olika sätt underlätta den juridiska diskussionen. Det står förstås var och en fritt att välja om man vill använda sig av benämningen. Att namnge domar har varit vanligt i vissa andra länder och i internationella domstolar, men hos oss har det framför allt varit i den juridiska litteraturen som detta har förekommit. Inte minst har det varit ett värdefullt pedagogiskt verktyg i undervisningen på juristutbildningen. Vem minns inte ”Den bastu badande sulfitoperatören” från arbetsrättens område? Så fantasieggande är dock i regel inte de benämningar som HD använder sig av. Som exempel på namngivningar från senare tid kan nämnas ”Skogsbranden i Västmanland”, ”Fåtöljen” och ”Den oönskade beröringen”. det har alltid funnits en grupp jurister med avundsvärt detaljminne som har kunnat imponera på oss andra genom att komma ihåg årtal och sidnummer på viktiga avgöranden i NJA. För den gruppen kanske HD:s benämningar inte är av så stort värde. Men för oss andra hoppas jag att HD:s nya rutiner med namngivning av avgöranden kan vara till nytta och på olika sätt underlätta det juridiska samtalet. Anders Eka Justitieråd och ordförande i Högsta domstolen 25