Advokaten 1
akten på skattesmitare och penningtvättare tillsa
mmans med ny teknik påverkar i dag i grunden skyddet för advokatens sekretess. Det började med penningtvättslagstiftningen. Genom EU:s andra penningtvättsdirektiv, antaget år 2001 och implementerat i Sverige för advokaternas del år 2005, blev advokater skyldiga att under vissa omständigheter rapportera sina klienter till finanspolisen. Sedan dess har fler lagar och lagförslag följt, som alla naggar advokaternas lagstadgade tystnadsplikt, och klientens motsvarande privilegium, i kanten. De senaste exemplen är att advokater genom en lagändring nu är skyldiga att identifiera innehavarna till klientmedelskonton och utredningsförslaget att skatterådgivare ska bli skyldiga att rapportera skatteupplägg till Skatteverket. Införandet av rapporteringsskyldighet grundar sig i ett EU-direktiv för gränsöverskridande arrangemang och transaktioner, som nu ska implementeras nationellt. I direktivet görs undantag för advokater, vilket också utredningen föreslagit för Sveriges del. – Advokat är den enda yrkeskategorin där man tar särskild hänsyn, inte revisorer eller andra skatterådgivare. Det är ett exempel på att advokatsekretessen ändå står sig förhållandevis stark, säger Börje Leidhammar, som arbetat länge med skatteprocesser och ekomål. Trots dessa hänsyn får förslaget konsekvenser för advokaterna. Advokater som stöter på skatteupplägg av den typ som direktivet riktar in sig på föreslås nämligen bli skyldiga att ange sitt eget namn och i huvuddrag beskriva arrangemanget för Skatteverket. Börje Leidhammar. mån följa lagstiftningen och lämna de uppgifter du är skyldig att lämna. Det blir en svår balansgång, säger han, och konstaterar att staten med förslag som detta lägger över en del av sin kontrollverksamhet på advokaterna. MÖJLIGGÖR ÖPPEN KOMMUNIKATION En annan förändring som kan få konsekvenser för advokatsekretessen, som nyligen godkändes av riksdagen, är att ta bort det undantag för advokater som finns i nuvarande lagstiftning när det gäller att rapportera klientmedelskonton. Advokater blir därmed skyldiga att redovisa identiteten på de klienter som man förvaltar klientmedelskonton åt, till banken. Advokatsamfundet avstyrkte vid remissbehandling”Det allvarliga är att balansen mellan lagstiftare och advokater naggas i kanten. Advokaterna blir en utredningens förslag, liksom fler andra näringslivsaktörer. I remissvaret pekade Advokatsamfundet bland annat på Högsta förvaltningsdomstolens avgörande i det så kallade SEB-målet (Högsta förvaltningsdomstolens avgörande i HFD 2012 ref. 12), där HFD ansåg att det vore alltför ingripande i den enskildes möjligheter att söka råd och biträde i skydd av advokaters tystnadsplikt om Skatteverket fick insyn i klientmedelskonton. Advokatsamfundets generalsekreskyldiga att medverka i utredningar och informera om förhållanden som tidigare självklart var en del av advokatsekretessen. Om detta fortsätter ser jag en urgröpt advokatsekretess som verkligen äventyrar rättssäkerheten.” börje leidhammar En oklarhet i förslaget är vad det innebär att beskriva ett arrangemangs huvuddrag. Ett annat problem är, enligt Börje Leidhammar, att utredningen inte exakt definierar vad som utgör ett rapporteringspliktigt arrangemang. – De oklara gränserna skapar en svår situation för advokater, eftersom vi enbart får bryta vår sekretess när det följer av lag, påpekar Börje Leidhammar. Precis som med penningtvättslagstiftningen riskerar den planerade lagändringen att skapa ett dilemma för advokater, befarar Börja Leidhammar. – Du ska å ena sidan beakta klientens intressen Åsa Thunman. 30 30 och advokatsekretessen, å andra sidan i möjligaste terare Anne Ramberg kallar förslaget för ”ytterligare ett initiativ som urholkar advokatens tystnadsplikt och därmed klientens privilegier”. Och tystnadsplikten, liksom klientens rätt att utbyta information med sin advokat utan att den sprids, är enligt Ramberg en grundval för rättsstaten. – Enskilda och företag ska kunna anförtro sig till sin advokat och med förtroende kunna lita på att advokaten inte vidarebefordrar information, säger hon, och tillägger att sekretessen inte bara omfattar materiell information utan också om advokaten har en viss klient eller ej. Åsa Thunman är chefsjurist på Sandvik och anlitar ofta advokater för rådgivning. Hon konstaterar att många av de aktuella inskränkningarna i advokatsekretessen görs för att kunna bekämpa allvarlig brottslighet och penningtvätt, vilket naturligtvis är positivt. Samtidigt fyller sekretessen en viktig funktion även för bolag som håller sig inom lagens råmärken, påpekar hon, genom att den möjliggör en öppen kommunikation med de juridiska rådgivarna. – Vi som bolag vill kunna ha en öppen och transparent kontakt med våra rådgivare. Om man inte kan räkna med det så blir det ett annat slags dialog, säger Thunman, som ser just öppenheten som en förutsättADVOKATEN NR 3 • 2019