Advokaten 1
» stor del kan förklaras med tidens terrorismskrä
ck och rop på hårdare tag. – Ytterst beror det ju på att politikerna inte vågar ta det här med väljarna. Ute i den allmänna opinionen är förståelsen för vikten av rättsstatsprinciper oerhört liten, konstaterar Samuelson. I teorin ställer sig naturligtvis alla politiker bakom Anne Ramberg. tanken på en fri och oberoende advokatkår för vilken lojaliteten med klienten kommer främst, anser de intervjuade advokaterna. Men i praktiken dyker det hela tiden upp andra hänsyn. – Staten säger å ena sidan att ”vi Per E. Samuelson. upprätthåller den rättsstatliga principen, men det här området är så speciellt så här kan vi kringskära den”. Det kan gälla för terrorism, penningtvätt och liknande saker. Till slut finns inte principen längre när man hela tiden urholkar den, säger Marcus Johansson, som också tycker sig se samma tendens hos vissa myndighetsutövare i deras praktiska hantering. – Det känns som att ändamålen tillåts helga medlen. Jag upplever att det alltför ofta finns en benägenhet att söka snirkla sig förbi skyddsregler för enskilda, säger han. Även Börje Leidhammar ser stoTrots – eller kanske just på grund av – de senaste årens strömningar för att inskränka advokatsekretessen har Advokatsamfundet också varit framgångsrikt i att lyfta upp betydelsen av en stark och oberoende advokatkår i debatten, menar Leidhammar. – Advokatrollen har uppmärksammats och gjorts ännu tydligare, inte minst genom generalsekreterarens roll under åren. Anne Ramberg är verkligen en förgrundsgestalt för advokatrollen, säger han. ”Staten säger å ena sidan att ’vi upprätthåller den rättsstatliga principen, men det här området är så speciellt så här kan vi kringra risker i att tumma på advokatens tystnadsplikt och lägga på advokaten uppgiften att övervaka och rapportera klientens agerande, genom att det kan rubba tilliten i relationen. – Det leder till ett mindre förtroendefullt samarbete mellan advokaten och klienten, och advokaten kan inte upprätthålla den lojalitet och det oberoende som är viktiga hörnstenar i advokatrollen, säger han och fortsätter: – En klient måste kunna lita på att det han eller hon berättar för sin advokat stannar dem emellan. Det bidrar också till att alla viktiga uppgifter kommer fram. Vid en internationell jämförelse har det svenska skyddet för advokatens tystnadsplikt på vissa sätt varit starkare än i många grannländer, genom att det ansetts omfatta även advokater i andra roller än försvarare. De svenska advokaternas jämförelsevis starka ställning märks, enligt Börje Leidhammar, bland annat genom att advokaten har fått ett särskilt kapitel i rättegångsbalken. RAPPORTERINGSSKYLDIGHET FÖR KLIENTMEDELSKONTON Från och med den första januari i år är advokaters klientmedelskonton inte längre undantagna när rapporteringsskyldiga finansiella institut ska identifiera klienten bakom ett klientmedelskonto i egenskap av kontohavare. Tidigare räknades inte en advokats klient som innehavare av ett klientmedelskonto som advo32 32 katen förvaltar för klientens räkning. Bestämmelserna finns i lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCAavtalet. Regeringen hävdade i sin proposition att lagändringarna behövdes för att genomföra det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton, som annars genomfördes 2016. I sitt remissvar avstyrkte Advokatsamfundet förslaget på flera grunder. Prop. 2018/19:9 Ytterligare ändringar vad gäller automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och några andra skattefrågor ADVOKATEN NR 3 • 2019 skära den’. […] Till slut finns inte principen längre när man hela tiden urholkar den.” marcus johansson LUCKAN BÖR STÄNGAS Politiska strömningar och rop på hårda tag mot skattesmitare och penningtvättare tycks alltså vara en gemensam nämnare bakom de nya lagar och lagförslag som undan för undan beskär skyddet för klientens kommunikation med advokaten. I praktiken har en annan faktor spelat stor roll för att skapa osäkerhet kring vilken information som lämnas ut till myndigheterna och vad som är konfidentiellt. Det handlar om den tekniska utvecklingen, som gjort det möjligt att lagra mycket mer information, men också att plocka ut och analysera den. Advokatsamfundet har hela tiden hävdat att teknikutvecklingen inte ska göra någon skillnad i skyddet för advokatsekretessen – innehåll på serv rar, mobiler och datorer har samma skydd som den gamla pärmen med advokatkorrespondens. Här har också rättsutvecklingen efter en viss initial förvirring gått åt det hållet (se faktaruta på s. 38). Rättsläget är en sak. Möjligheten att snabbt tanka över miljontals e-postmeddelanden från en server för att sedan analysera dem hos Skatteverket eller Ekobrottsmyndigheten kan ändå skapa stor otrygghet. – Det finns så mycket information, och den är så lättillgänglig att den lätt får fötter, säger Marcus Johansson, som tror att spärrarna hos en polis vid husrannsakan var högre på den tid då man plockade med sig kartongvis med pärmar från husrannsakan, snarare än en server. Marcus Johansson har själv upplevt detta i ett uppdrag (se artikel på s. 40).