Advokaten 1
Massiv advokatkritik när penningtvättsregler infö
rdes Med EU:s penningtvättsdirektiv kom frågorna om advokatens tystnadsplikt att ställas på sin spets. FOKUS: ADVOKATSEKRETESSEN 8370_advokaten 04-11-29 10.48 Sida 1 E U:s andra penningtvättsdirektiv implementerades i Sverige år 2005 efter mycket diskussioner och hård kritik från advokater på både nationell nivå och inom EU. I och med den nya lagstiftningen blev advokater skyldiga att rapportera misstänkt penningtvätt till Finanspolisen, liksom att följa regler om bland annat klientkännedom och kontroller. Lagen gällde advokater och biträdande jurister i de fall då de deltog i vissa särskilt angivna transaktioner för en klients räkning, till exempel företagsöverlåtelser eller fastighetsförvärv. I en ledare i tidskriften Advokaten Advokaten För samfundets bästa TIDSKRIFT FÖR SVERIGES ADV OKATSAMFUND | Nr 9 2004 Årgång 70 rektivet år 2009 utvidgades advokaternas ansvar i bekämpningen av penningtvätt. Advokater blev då, förutom rapportering vid egen misstanke om penningtvätt, även skyldiga att på begäran av polisen lämna uppgifter om sina klienter och deras transaktioner. I en hemställan till justitieutskottet med anledning av regeringens proposition 2008/09:70 Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet pekade Advokatsamfundet på den krock de nya skyldigheterna kan komma att skapa. ”Den nu ifrågavarande utvidgade uppgiftsskyldigheten för advokater utgör ett uppenbart intrång i såväl den lagskyddade tystnadsplikten som advokatens lojalitetsplikt gentemot klienten. Advokater är enligt vad som följer av ovan bestämmelse i rätskrev generalsekreterare Anne Ramberg år 2004 att den nya lagstiftningen ”innebär en för rättssamhället farlig utveckling, som dessutom riskerar att inte ens bli effektiv. Genom små steg – och ibland stora kliv – riskerar vi att successivt urgröpa samhällets fundamentala rättsprinciper under hänvisning till ett i och för sig legitimt krav på effektiv brottsbekämpning.” Ramberg varnade också i en annan artikel för ”smittoeffekter” till andra områden om det nya lagförslaget skulle införas, och pekade på det olämpliga i ”att genom lagstiftning ålägga advokater att i olika uppräknade verksamheter i hemlighet anmäla sina klienter om det kan antas att anförtrodda medel kan komma från brottslig verksamhet”. Med genomförandet av det tredje penningtvättsdiADVOKATEN NR 3 • 2019 Advokaten 9/2004. tegångsbalken enligt Advokatsamfundets mening förhindrade att lämna uppgifter i enlighet med den utvidgade uppgiftsskyldigheten i den nya penningtvättslagstiftningen.” Trots protesterna genomfördes den nya uppgiftsskyldigheten, och advokater måste nu hantera de konflikter mellan olika regelsystem som kan komma att uppstå. I sin vägledning till advokater om penningtvättslagstiftningen skriver Advokatsamfundet att rättsläget kring uppgiftsskyldigheten är oklart, men att ett krav på uppgifter alltid måste bedömas i det enskilda fallet. Advokater rekommenderas också att begära en domstolsprövning om inte något av de undantag som finns i reglerna är tillämpligt. Lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, som trädde i kraft den 1 augusti 2017 och som implementerar EU:s fjärde penningtvättsdirektiv, innehåller dessutom ytterligare och skärpta krav på bland annat advokater för att förhindra penningtvätt och terroristfinansiering. ¶ Tredjemansrevisioner – vänd! » 35 35 FOTO: ISTOCK