Advokaten 1
» Detta gäller för advokaters tystnadsplikt Advok
atens tystnadsplikt och klientens motsvarande skydd, på engelska ofta kallat professional secrecy eller legal privilege, ramas in av en rad olika regelverk för olika sammanhang. FOKUS: ADVOKATSEKRETESSEN A dvokatens tystnadsplikt regleras i 8 kap. 4 § RB, där det framgår att en advokat är skyldig att förtiga vad han eller hon har fått kännedom om i sin yrkesutövning. Motsvarande bestämmelse finns i 34 § stadgarna för Sveriges advokatsamfund. I de vägledande reglerna om god advokatsed behandlas tystnadsplikten i 2.2. Regleringen av tystnadsplikten inriktar sig på uppgifter som en advokat får kännedom om i advokatverksamheten. Exakt vad detta innebär är inte definierat i lagtexten, men det är tydligt att begreppet omfattar det mesta som en advokat erfar i sin yrkesutövning. Omfattningen och syftet med säkerställande av konfidentialitet rörande uppgifter mellan advokat och dennes klient behandlas utförligt av Högsta domstolen i NJA 2010 s. 122. FÖRBUD MOT ATT HÖRAS SOM VITTNE Advokater får enligt 36 kap. 5 § RB endast höras som vittne om vad de fått kännedom om i sin yrkesutövning, om detta är medgivet i lag eller om den person till vars fördel tystnadsplikten gäller medger det. Försvarare, rättegångsombud eller biträden får enbart höras som vittnen om parten medger detta. En försvarare kan aldrig tvingas att vittna. Vittnesförbudsregleringen i 36 kap. 5 § RB har även kommit att tillämpas i fråga om utredning av brott under förundersökningsstadiet. BESLAG OCH TYSTNADSPLIKT Beslag i samband med förundersökningar regleras i 27 kap. RB. Här finns särskilda regler för handlingar som en befattningshavare eller annan inte får höras om enligt 36 kap. 5 § RB. Enligt bestämmelserna, som alltså bland andra omfattar advokater, får inte polisen 38 38 eller andra brottsutredare beslagta sådana handlingar, vilkas innehåll kan antas vara sådant som skyddas av förbudet att vittna. Frågan om advokatsekretessens räckvidd vid beslag har prövats ett antal gånger av svenska domstolar och Europadomstolen. Domstolarna har där tagit fasta på klientens rätt att kommunicera förtroligt med sin advokat, och pekat ut ett långtgående skydd för de handlingar som anförtrotts advokater inom ramen för deras yrkesutövning. Reglerna om beslag tar sikta på fysiska föremål. Några särskilda regler för digitala informationsmedier finns inte. En utredning kom 2017 med ett förslag på nya regler på området, SOU 2017:100 Beslag och husrannsakan – ett regelverk för dagens behov, men utredningen har ännu inte lett till några lagändringar. Advokatsamfundet har i flera sammanhang framhävt att det finns behov av tydligare lagstiftning kring vad som gäller för elektroniskt lagrad information. Enligt samfundet bör elektroniska handlingar jämställas med handlingar i pappersform. JO och JK har i flera sammanhang fastslagit att mycket talar för att beslagsförbudet ska tillämpas på samma sätt för elektroniskt lagrad information som för fysiska handlingar. 2015 fastslog också HD att beslagsförbudsreglerna i 27 kap. 2 § RB ska tillämpas på elektroniskt lagrad information (NJA 2015 s. 631). EDITION Enligt 38 kap. 2 § RB kan den som har en skriftlig handling som kan antas ha betydelse som bevis i ett civilrättsligt mål tvingas lämna ut handlingen, så kallad edition. Advokater och andra som omfattas av vittnesförbudet i 36 kap. 5 § andra stycket RB är undantagna från denna editionsskyldighet. SKATTEREVISION OCH TYSTNADSPLIKT Enligt 47 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) får Skatteverket vid revision inte granska handlingar som inte får tas i beslag enligt 27 kap. 2 § RB. Högsta förvaltningsdomstolen och tidigare Regeringsrätten har i sina avgöranden på området gått på samma linje som HD, och ansett att det ska räcka med ett blygsamt mått av bevisning som stöd för att hinder för beslag föreligger. ADVOKATEN NR 3 • 2019