Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK Civilrätten som kraftkälla Klien
terna vänder sig knappast till sina advokater för att få veta vad de inte får göra, utan för att få klart för sig hur de ska göra det de vill göra. I en tid när allt fler och allt starkare mänskliga viljor gör sig gällande för att främja utvecklingen av hållbara sam hällen, kan den förutseende advokaten stärka sin roll som klientens bästa rådgivare. Till de instrument som står kollegerna till buds för att ge stöd åt hållbarhetsarbete bland företag, organisationer, yrkesmänniskor och privatpersoner hör, förutom processuella rättsmedel, bolagsordningar, testamenten, avtal, arbetsordningar, emissionsprospekt, fusionsplaner och andra betydelsebärande styrmedel med rättslig verkan. Det som krävs är tankeprocesser, lyhördhet och kreativitet, snarare än vanemässigt bruk av färdiga standardlösningar. Det skriver advokat Staffan Michelson. H ar globala mål för hållbar utveckling något med vanlig advokatverksamhet att göra? – Ja, jag är övertygad om det. Den 25 september 2015 antog FN:s generalförsamling en resolution som formulerade Agenda 2030 och identifierade 17 mål för hållbar utveckling.1 Denna artikel ska handla om rättens, i synnerhet civilrättens, roll i samspel mellan människor som kan leda till att vi närmar oss målen. Inspiration till artikeln har jag fått från studier i rättssociologi. Detta intressanta ämne, rättssociologi, introducerades som en självständig akademisk disciplin i Sverige på 1960-talet.2 PRESENTATION Staffan Michelson Staffan Michelson började under 1973 arbeta på dåvarande Michelsons Advokatbyrå. Han är ledamot av Advokatsamfundet sedan 1976 och sedan 2004 verksam på Hellström Advokatbyrå i Stockholm. Den 30 november 2018 blev han filosofie doktor i rättssociologi efter att ha disputerat på en avhandling om hur civilrätten kan utnyttjas konstruktivt i arbete för hållbar utveckling. Från ett advokatperspektiv var det onekligen hög tid; i praktiken ägnar sig de flesta advokater mer åt rättssociologi än åt juridik.3 Ämnet, som tar sikte på rättsreglernas och andra normers funktion i samhället, etablerades i Lund av civilrättsprofessorn Per Stjernqvist (1912–2005). Stjernqvist var bland annat inspirerad av Eugen Ehrlichs arbete om ”levande rätt”.4 I sitt författarskap påminde Stjernqvist energiskt om att män niskor inte ska betraktas som passiva mottagare av politiska och rättsliga beslut, utan är aktiva varelser som i samverkan söker uppnå sina mål och lösa sina livsproblem.5 Rättssociologin odlar ett forskningsintresse som är bredare än det vi finner inom traditionell rättsvetenskap. Ämnet omfattar studiet av samspel mellan normativa strukturer och andra samhälleliga funktioner.6 Dess grundtema är normer.7 LUSTEN ATT FÖRSTÅ När jag själv, efter nära 35 år som praktiserande advokat, sökte mig till studier i rättssociologi var det i en längtan att placera mina yrkeserfarenheter i ett sammanhang och försöka förstå dem i ett vidare perspektiv än det som vardagspraktiken erbjudit. Min verksamhet hade haft stark tonvikt på miljörätt i olika skepnader, men också omfattat åtskilliga uppdrag av andra slag. Det hade blivit väldigt många mö1. Transforming our world: The 2030 Agenda for Sustainable Development. Resolution adopted by the United Nations General Assembly on 25 September 2015. 2. Hydén (2015), Ett ämne blir till. 3. ”Law in action”, se Baier et al. (2018), Om rättssociologi. 4. ”Den levande rätten är den rätt som dominerar livet självt, fast den inte har kodifierats i skriven lag. Källan till vår kunskap om den levande rätten är för det första det moderna rättsliga dokumentet, för det andra direkta observationer av livet, av handeln, av seder och bruk och av alla sammanslutningar, inte bara de som lagen känns vid, utan också de som lagen har förbisett, förbigått eller till och med tagit avstånd från.” Ehrlich (2009 [1936]), Fundamental Principles of the Sociology of Law s. 493 (citat här översatt till svenska av artikelförfattaren). 5. Stjernquist (2004), Legal Contributions to the Structure of Civil Society. 6. Banakar (1994), Rättens dilemma s. 207. 7. Hydén (2002), Normvetenskap. Se även Baier (ed. 2013), Social and Legal Norms; Hydén & Svensson, The Concept of Norms in Sociology of Law; Svensson (2008), Sociala normer och regelefterlevnad och Wickenberg (1999), Normstödjande strukturer. 46 ADVOKATEN NR 3 • 2019