Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK » människor och normer. Sammanta
get tycktes detta handla om något i den reaktiva efterlevnaden av existerande normer, men också om den proaktiva utvecklingen, återbildandet och förnyelsen av normer med social och/eller rättslig verkan. Det fenomen jag mot denna bakgrund bestämde som analysenhet, var civilrättens och de mänskliga rättigheternas funktion,14 sådan 14. Begreppet funktion använder jag i den förståelse som föreslagits av Émile Durkheim, en av den tidiga rättssociologins förgrundsgestalter. Att efterfråga funktionen av ett fenomen är att undersöka det behov mot vilket detta fenomen svarar. Se vidare Durkheim (1984 [1893]), The Division af Labour in Society, s. 11 och Michelson (2018) s. 26. 15. JK bevakade i konkursen för statens räkning en fordran om 30 miljoner kronor som beräknad kostnad för saneringen. I själva verket har saneringen (efterbehandlingen) hittills kostat cirka 250 miljoner kronor vilket beräknas motsvara ungefär hälften av den totala efterbehandlingskostnaden efter återstående arbete som väntas pågå ytterligare några decennier. Michelson (2018) s. 124 med där angivna referenser. 16. Riksdagen 1977/78, snabbprotokoll nr 1. 48 densamma utnyttjats i empowerment-processen, i lägen då denna process lett till social förändring i linje med normer för hållbar utveckling. När analysenheten väl identifierats blev den en värdefull styrkraft och inspirationskälla som konsekvent visade vägen framåt i mitt forskningsarbete. Mitt kunskapsintresse, min analys enhet och min förförståelse pekade tillsammans mot att fallstudieforskning (Case Study Research) framstod som en lämplig metod för arbetet. För att i urvalet av fall balansera fördelar och nackdelar med min förförståelse från egna uppdrag tänkte jag så här: Det som behövdes i min studie var inte bara information om hur det rent allmänt går till att utnyttja krafter som genererats ur civilrätten och de mänskliga rättigheterna, utan också om hur sådana krafter kan samspela med SDR-normerna. Eftersom jag ville få sådant samspel belyst från olika vinklar, beslöt jag att välja både fall där jag genom eget arbete som advokat fått förhållandevis omfattande ”inside-information” om den sortens samspel och sådana fall som jag närmade mig utan personlig förhandskännedom. En särskild fråga som inställde sig var hur man skulle kunna jämföra och utvärdera två huvudlinjer av civilrättslig användning, nämligen å ena sidan konfrontation genom rättegång etc., å andra sidan kraftsamling genom samförståndslösningar. Jag valde ut tre fall för att studera möjligheter till och effekter av konfrontation genom rättegång. För att också undersöka förutsättningarna för människor att istället på ömsesidigt frivillig väg samla kraft åt SDRnormerna, valde jag fem fall som på olika sätt åskådliggör civilrättsliga former för hållbarhetsstyrning. De handlar om hur ändamålsenliga initiativ kan främjas genom obligationsrättsligt och sakrättsligt verkande konstruktioner. JO, DET GÅR – TRE EXEMPEL Med hjälp av tre exempel ska jag nu försöka illustrera betydelsen av civilrättsliga funktioner i förhållande till hållbarhetsnormer av det slag som omfattas av min undersökning. Jag börjar med ett typiskt konfrontationsfall. processrättens kraft Den 15 juni 1976 väckte jag såsom ombud för trädgårdsmästaren Carl Johan Ahl talan mot BT Kemi KVK AB (BT Kemi) vid Malmö tingsrätt, som vid den tiden i egenskap av fastighetsdomstol var behörig att döma i mål om ersättning för olägenheter på grund av miljöfarlig verksamhet. Ahl gjorde gällande att hans odlingar, 7 km väster om bolagets fabrik i Teckomatorp, hade fördärvats av ogräsbekämpningsmedel (fenoxisyror) som tillverkades i fabriken. Efter ett års förberedelse i rättegången och en sex veckor lång huvudförhandling lyckades vi, med stöd av stiftelsen Miljöcentrum och med Björn Gillberg som tekniskt biträde samt genom skriftlig bevisning och förhör med 27 vittnen och sakkunniga, leda i bevis att det verkligen förelåg ett orsakssamband mellan bolagets verksamhet och skadorna i Ahls odlingar. Rättegången blottlade en rad missförhållanden i BT Kemis verksamhet. Bland annat hade stora mängder tunnor med giftigt avfall från tillverkningen inte bara grävts ner inom fabriksområdet, utan också börjat läcka och orsaka omfattande förorening av grundvattnet, närliggande vattendrag och Ahls bevattningsvatten. I dom den 19 juli 1977 förpliktade tingsrätten, med viss jämkning av ersättningsanspråken, bolaget att ersätta skadorna. Domen fick stor medial uppmärksamhet, inte minst sedan ett parallellt med skadeståndsprocessen väckt åtal i saken, genom en dom den 12 augusti 1977 av Landskrona tingsrätt, lämnats utan bifall. Till yttermera visso uppdagades, kort tid efteråt, ännu fler nedgrävda gifttunnor inom området, och efter tilltagande press från allmänhet och myndigheter förbjöds fortsatt verksamhet vid fabriken genom ett regeringsbeslut från Jordbruksdepartementet den 13 oktober 1977. Bolaget försattes i konkurs. De flesta sakägare blev utan kompensation för inträffade skador. Saneringen av mark och grundvatten, som fortfarande pågår, har fått bekostas av allmänna medel.15 Genom förlikningsförhandlingar kunde dock Ahl, tack vare ett i processens tidiga skede framställt kvarstadsyrkande och en till följd därav erbjuden borgensförbindelse, den 13 februari 1979 nå en godtagbar frivillig uppgörelse med BT Kemis danska moderbolag. Veckan därpå, den 22 februari 1979, lät konkursförvaltningen, efter beslut av länsstyrelsen i Malmö, genom sprängning jämna fabriksbyggnaden med marken. Händelseförloppet kring BT Kemi och skadeståndsprocessens roll i sammanhanget fick stark symbolisk verkan i den fortsatta allmänna debatten kring miljöfrågorna. Vid riksdagens öppnande i oktober 1977 pläderade företrädare för tre olika partier med emfas för ny miljölagstiftning.16 omfattande lagstiftningsarbete som sedermera mynnade ut i 1998 års miljöbalk. Historien kring BT Kemi blev i mångas ögon en bekräftelse på betydelsen av en fungerande civilprocessordning med möjlighet för envar att hävda sina civila rättigheter i domstol. I perspektivet av hållbar utveckling inbjuder fallet särskilt till reflektioner om betydelsen av så kallad access to justice genom effektiva, pålitliga och inkluderande ADVOKATEN NR 3 • 2019 Härigenom initierades ett