Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK » som görs civilrättsligt bindan
de.18 Aktiebolagets stiftelseurkund, bolagsordningen, emissionsprospekt, och fusionsplaner är exempel på instrument som kan användas för att identifiera en eller flera grundnormer av betydelse för framtida verksamhetsstyrning. 18. Observera dock 3 kap. 3 § och 7 kap. 43 § aktiebolagslagen (2005:551) som föreskriver en särskild likvidationsbestämmelse i bolagsordningen och kvalificerad majoritet för beslut om ett ändamål som helt eller delvis avviker från syftet att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna. REFERENSER l Baier, Matthias (ed. 2013). Social and Legal Norms. Toward a Sociolegal Understanding of Normativity. Surrey: Ashgate. l Baier, Matthias, Måns Svensson och Ida Nafstad (2018). Om rättssociologi. Lund: Studentlitteratur. l Banakar, Reza (1994). Rättens dilemma. Om konflikthantering i ett mångkulturellt samhälle. Lund: Scandinavian Studies in the Sociology of Law. Bokbox. l Durkheim, Émile (1984 [1893]). The Division of Labour in Society (översättning till engelska av W.D. Halls). New York: Palgrave. l Ehrlich, Eugen (2009 [1936]). Fundamental Principles of the Sociology of Law. (Översättning till engelska av Walter L. Moll). London: Transaction Publishers. l Hart, H. L. A (2012). The Concept of Law. Oxford University Press. l Hydén, Håkan (2015). Ett ämne blir till, i 50 Andersson, G. & Jerneck, M. (red) (2015). Samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund – en vital 50åring. En jubileumsskrift. Lund: Samhällsvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet. l Hydén, Håkan (2002). Normvetenskap. Lund Studies in Sociology of Law. Sociologiska institutionen, Lunds universitet. l Hydén, Håkan och Måns Svensson (2008). The Concept of Norms in Sociology of Law, i Scandinavian Studies of Law. Volume 53, pp. 15–32. Stockholm Institute for Scandinavian Law. l Michelson, Staffan (2018). Empowerment and Private Law. Civil Impetus for Sustainable Development. Stockholm: Jure. l Michelson, Staffan (2007). Vatten. Stockholm: Natur & Kultur. l Ostrom, Ellinor (1990). Governing the Commons. The Evolution of Institutions for Collective Action. Cambridge University Press. l Riksdagen 1977/78, snabbprotokoll nr 1. l Solomon, Barbara Bryant (1976). Black Empowerment. Social work in oppressed communities. New York: Columbia University Press. l Stjernquist, Per (2004). Legal Contributions to the Structure of Civil Society. Royal Society of Letters at Lund; Monographs (Acta), Papers (Scripta Minora). l Svensson, Måns (2008): Sociala normer och regelefterlevnad. Trafiksäkerhetsfrågor ur ett rättssociologiskt perspektiv. Lund Studies in Sociology of Law. l Transforming our world: The 2030 Agenda for Sustainable Development. Resolution adopted by the United Nations General Assembly on 25 September 2015. United Nations A/res/70/1. New York: United Nations. l Wickenberg, Per (1999). Normstödjande strukturer – Miljötematiken börjar slå rot i skolan. Lund Studies in Sociology of Law. SMÅSKALIGT OCH STORSLAGET Ellinor Ostrom, som 2009 mottog nobelpriset i ekonomi, visade genom sin forskning att människor genom frivillig organisering kan skapa livskraftiga institutioner som förmår att förvalta ömtåliga och knappa resurser. I sitt berömda arbete Governing the Commons: the Evolution of Institutions for Collective Action analyserade hon situationer där människor gemensamt använder resurser av olika slag. Ellinor Ostrom utmanade de uppfattningar som bara ser privatisering eller statlig reglering som lösningar på ”allmänningens tragedi”. Jag fann i min undersökning starkt stöd för tankegångar av det slag som Ellinor Ostrom representerar. De fallstudier jag genomförde har påtagligt stärkt min övertygelse om samhällets beroende av de goda normerna och det småskaliga samspelets tillit, empati och aktning. De straffrättsliga och förvaltningsrättsliga regelsystemen som tillmätts så stor betydelse i arbetet med 1998 års miljöbalk är otillräckliga för att driva samhällsutvecklingen i en hållbar riktning, ibland är de dessutom otympliga och missriktade. Därför behövs människors vilja och förmåga att från fall till fall skapa kreativa lösningar som gemensamt bidrar till utvecklingen av hållbara samhällen. Lyckligtvis möter vi numera, dag efter annan, nyheter om tekniska, sociala och affärsmässiga innovationer som kan bidra till mänsklighetens långsiktiga överlevnad. Allt oftare ser vi också exempel på enskilda människors goda vilja i en tydligt pågående normbildning för solidaritet och bättre hushållning med jordens resurser. Inom ramen för sådana pågående förändringsprocesser kan framtidens advokat stärka sin roll som klientens bästa rådgivare. DE GODA RÅDEN I ett tidigt skede av min yrkespraktik fick jag höra en dansk kollega framhålla, att klienterna knappast går till sina advokater för att få veta vad de inte får göra, utan för att få veta hur de ska göra det de vill göra. De enkla visdomsorden gjorde djupt intryck på mig. Idag, 40 år senare, kan jag enkelt konstatera att allt fler människor uppriktigt vill leva hållbart och i sina vägval vill bidra till förverkligandet av den sorts normer som återspeglas i Agenda 2030. Det är därför inte ett särskilt vågat antagande att advokaten i sin yrkesroll kommer att möta allt fler och allt starkare viljor av det slaget. Alldeles säkert kommer vi i den rollen också ta intryck av fortskridande förändringar i goda seder och bruk. Många av våra verktyg kommer som förr att återfinnas inom civilprocessrätten. Men ännu mer påtaglig blir kanske vår möjlighet att bidra med råd och lösningar i linje med goda normer vid utformning av ändamålsbestämmelser och annat konstruktivt innehåll i bolagsordningar, avtal, anbudshandlingar, stiftelseurkunder, skuldebrev, testamenten, gåvobrev, stadgar, arbetsordningar, emissionsprospekt, fusionsplaner och andra betydelsebärande styrmedel med rättslig verkan. Så kan vi även i framtiden tjäna vår uppgift att lojalt tillvarata våra klienters intressen och biträda dem i sökandet efter svar på frågan om hur de ska göra det de vill göra. Men det förutsätter även inom advokatkåren en lust för kreativitet, grundad på lyhördhet, som riskerar att gå förlorad vid alltför okritisk efterbildning av bekväma standardmallar. Staffan Michelson Advokat, fil. dr ADVOKATEN NR 3 • 2019