Advokaten 1
GENERALSEKRETERAREN HAR ORDET pande lagstiftnings
åtgärder på det straffprocessuella och kriminalpolitiska området. Ny lagstiftning på en rad områden innefattande utvidgning av det straffbara området har inneburit förlängda strafftider med straffskärpningar och höjda minimistraff. Till detta kommer ändringar i domstolsprocessen innefattande snabbare lagföring, nya ungdomspåföljder, reglerna för villkorlig frigivning, borttagande av straffrabatten för unga med mera som kommer att leda till att antalet häktade och intagna på anstalt kommer att öka. Konsekvensen av detta är bland annat en akut platsbrist på såväl häkten som anstalter. Från 2016 har antalet häktade och i anstalt ökat kraftigt från att ha varit vikande under många år. Under 2018 var ökningen hela 6 procent jämfört med 2017. Medelantalet häktade ökade med 13 procent under samma period. Den främsta förklaringen härtill är straffskärpningen för vapenbrott. Antalet häktade för vapenbrott femfaldigades på ett år från 2017. Beläggningen i häkte har under samma period ökat med 12 procent. Motsvarande siffra i anstalt var 4 procent. Även frivården går igenom motsvarande utveckling då fler döms till skyddstillsyn med mera. Det kan i sammanhanget noteras att en ”frivårdsplats” kostar cirka 340 kronor per dag att jämföra med dygnskostnaden för en häktesanstaltsplats, som uppgår till 3 500 kronor motsvarande 1 miljon per plats och år. Effekterna av denna utveckling är bland annat att dömda med verkställbara domar blir kvar i häkte, att intagna placeras på fel ställe och i fel säkerhetsklass då tillgången på lediga platser ensamt blir styrande, att dubbelbeläggning äger rum, att det återfallsförebyggande arbetet väsentligt försvåras, att transportbehovet ökar och försvåras, att underhåll av byggnader med mera försvåras eller omöjliggörs, att besöksrum och transportutrymmen används som häktesrum och att säkerheten försämras väsentligt vid brand, hot och andra akuta händelser. Detta är en inte godtagbar utveckling. kriminalvården står idag inför en systemkollaps med en beräknad ökning med 7 procent av häktade och en ökning med 13 procent av intagna på anstalt under de närmaste tre åren. Myndigheten har till följd av bristande kapacitet, på goda grunder, hemställt om senareläggning av ikraftträdandet av några av de reformer som aviserats. Idag finns cirka 2 150 häktesplatser och 4 360 anstaltsplatser. Kriminalvården bedömer att det inom tio år kommer att finnas minst 8 000 frihetsberövade. Det kräver 9 500 platser mot nuvarande 6 510. Till detta kommer en ökning i frivården med 5–20 procent. Vidare bedömer kriminalvården att det innebär 11 000 fler transporter de närmaste åtta åren. Underskottet i kriADVOKATEN NR 3 • 2019 FÖR ATT ÅTNJUTA LEGITIMITET MÅSTE RÄTTSREGLER NÄMLIGEN OMFATTAS minalvården uppgår idag till 560 miljoner. Det beräknas öka med 300 miljoner bara i år. Till skillnad från vad som görs gällande i den kriminalpolitiska debatten har inte brottsutvecklingen påverkats nämnvärt sedan år 2000 om man beaktar antal brott per capita. Vad som styrt är huvudsakligen den jämförelsevis höga befolkningsökningen. Tvärtom sjunker ungdomsbrottsligheten liksom återfall i brott. Återfallsfrekvensen ligger idag på 30 procent vid en uppföljning på tre år. Denna siffra kan enligt kriminalvården dock komma att öka som en följd av de många utsatta områden som finns. Problemet handlar inte bara om kapacitetsbrist och finansiellt underskott inom kriminalvården. Det handlar i första hand om en populistisk kriminalvårdspolitik som saknar all verklighetsförankring. Och som är farlig för dem som arbetar inom kriminalvården, liksom för de intagna. Vi kommer sannolikt att möta betydande säkerhetsproblem de närmaste åren om majoriteten i Sveriges riksdag genomför denna otidsenliga straff- och kriminalpolitik. AV MÄNNISKORS MORALUPPFATTNING OCH INTE I FÖRSTA HAND UPPFATTAS ENDAST SOM IMPERATIV TILL MEDBORGARNA. cirka tio miljoner av världens befolkning befinner sig i häkte eller anstalt. Denna siffra ökar stadigt och i något snabbare takt än befolkningsökningen. Sedan år 2000 har fängelsepopulationen globalt ökat med 20 procent, att jämföra med befolkningsökningen på 18 procent. Kriminalpolitiska beslut, rättsväsendets effektivitet och prioriteringar har varit avgörande för utvecklingen. Straffskärpningar och senareläggning av villkorlig frigivning, liksom ökad migration där utländska medborgare inte omfattas av frivården, anses vara förklaringen i många länder där fängelsepopulationen under kort tid ökat dramatiskt. Mest dramatisk har utvecklingen i Australien varit med en ökning av de intagna i anstalt med 79 procent. I Nya Zeeland ökade antalet intagna med 66 procent, i Norge med 51 procent och i Frankrike med 48 procent. Om lagstiftaren vill låta sig inspireras av en rättsosäker, inhuman och ineffektiv kriminalvård, kan man givetvis titta på hur det ser ut i stater som Kina, USA och Brasilien med världens största fängelsebefolkningar. Det är emellertid inte någon uppbygglig erfarenhet. Förhoppningsvis kan lagstiftaren dra relevanta slutsatser i närtid. Anne Ramberg anne.ramberg@advokatsamfundet.se 7