Nöjesnytt Växjö 1
Nöjesnytt Växjö Fiddes Nattbok
Tillsammans med Tommy Körberg och Björn Skifs räk
nas han till en av Sveriges bästa sångare och han har haft hits i tre decennier. Men han är också så mycket mer än bara sångare. Nu är Tommy Nilsson aktuell med nytt album och en höstturné som gästar Palladium i Växjö den 27 september. NILSSON duvunge inom musikbranschen. Han startade sin karriär som sångare i symfonirockbandet Horizont, men blev snart erbjuden skivkontrakt i Frankrike (!) och rönte enorma framgångar med sin första soloplatta där. Han tröttnade dock snart på popstjärnelivet och återvände till Sverige och gick med i glamrockarna Easy Action, tillsammans med bland andra Kee Marcello, som senare hamnade i Europe. Efter ett lysande AOR-album splittrades bandet och Tommy satsade på en solokarriär. 1994 gjorde han en liten nystart och började sjunga på svenska och fick samma år en brottarhit med Öppna din dörr, som låg inte mindre än 24 veckor på Svensktoppen. T Sedan dess har han med skiftande framgång släppt plattor och har med åren kommit att bli en pålitlig underhållare, med både musikaler, teater och jobb som röstskådespelare. Tidigare i år väckte han stor uppståndelse när det utan förvarning dök upp ett pressmeddelande om att han bytt till artistnamnet Black och tänkte satsa på ett hårdare sound och en tuffare image. Det hela visade sig dock vara ett marknadsföringstrick för nya Marabouprodukten Black, och reaktionerna var minst sagt blandade. Det gav dock luft under vingarna för Tommy, som föga förvånande hade en ny platta på lut, den engelskspråkiga (bortsett från en låt) Stay Straight On A Current Road. Under våren och sommaren har han turnerat flitigt och när han nu besöker Växjö blir det med en väldoserad blandning mellan gammalt och nytt, förklarar han när Nöjesnytt ringer upp. Du har hållit på sedan slutet av 70-talet, vilket decennium var bäst, karriärmässigt och personligen? – Rent personligt och känslomässigt så är det faktiskt bäst just nu. Och senaste plattan är alltid den bästa, eller hur (skratt)? Med åren har jag omdefinierat ordet framgång. På 1980- och 90-talen hade jag ju tveklöst mina största kommersiella framgångar, men idag handlar det mer om att skriva en bra låt, eller en bra text än att vara popstjärna för mig. Det startar i en själv, vad man vill göra och sättet man gör det på. Det betyder mer än försäljningssiffror eller listettor. 24 | nöjesnytt ommy Nilsson slog igenom på allvar i Sverige med Tone Norum-duetten Allt som jag känner, från filmen P.S Sista sommaren 1987, men han var redan då långt ifrån någon Du har eget bolag nu och sköter det mesta själv. Hur ser du på musikbranschen idag, är det bättre eller sämre än förr för en artist ur din generation? DET ÄR SÅKLART VÄLDIGT, VÄLDIGT ANNORLUNDA FRÅN NÄR JAG BÖRJADE, MEN NÅGONSTANS HANDLAR DET OM ATT ANPASSASIG ELLER DÖ. Jag tycker mycket av förändringen varit av godo, det som inte hängt med riktigt är väl rättighetsbiten. Det är underbart att det är så enkelt att skapa musik idag. Förr kostade en studio miljontals kronor, nu kan du köpa en dator för 20 000 kr och vara igång och spela in direkt. Det trista är naturligtvis att ingen verkar tycka det är roligt att äga musik längre, att allt ska vara gratis. Det gör ju också att det blir tuffare att försörja sig som artist. Den här Black-prylen, gav det den effekt du hoppades eller förväntade dig? – Det var inte jag som gjorde den, det var en annan kille (skratt). Allvarligt talat så trodde jag aldrig i helvete att det skulle få sådan uppmärksamhet. Med facit i hand tror jag nog de flesta skrattar åt det, vilket jag någonstans hoppades. Tanken var ju att skapa uppmärksamhet och den gratisreklamen jag fick var helt ovärderlig. De pengarna det skulle kosta i vanliga fall finns ju inte i mitt eget lilla bolag. Kan du förstå dem som blev besvikna, som verkligen ville att du skulle göra en tuffare platta? – Haha, jodå. Det tog bara ett par minuter efter att den där grejen kom ut innan det kom gigförfrågningar från Finland (skratt). Jag tror att en del har en annan bild av mig som artist än vad jag har själv. Det finns ju en del hårdare låtar på nya plattan också, som Shoot The Devil. Jag är nog tuffare än somliga tror (skratt). Easy Action-plattan That Makes One har ju blivit något av en AOR-klassiker och musikstilen har bevisligen fått återupprättelse på senare år. Du har snackat med Kee Marcello om att göra något ihop igen, har jag förstått? – Ja, ungefär vartannat år brukar det där komma upp när vi snackar och det är absolut något jag kan tänka mig. Jag gillar ju fortfarande den typen av musik. Du har målat en hel del på senare år. Hur viktigt är det för dig? –Det är viktigt, men det är i allra högst grad bara en kul grej, något jag verkligen gillar. Jag har fått förfrågningar om att ställa ut, men jag känner att jag inte riktigt är där än. Jag är lite för feg. Däremot har jag lagt ut en del grejer på hemsidan. Är det en annan del av Tommy Nilsson som kommer ut när du målar jämfört med när du skriver musik? – Nej, det är i mångt och mycket samma sak. Jag målar, skriver och lagar mat med slumpen som stor faktor. Man slänger i det man gillar i grytan, smakar av och förhoppningsvis blir det något bra av det. Annars målar man över, skriver om eller slänger ut maten (skratt). Du brukar räknas in bland Sveriges bästa sångare, hur ser du på den rollen idag? – Jag känner att jag utvecklas ständigt. Visst har jag tappat lite på höjden med åldern, men det gör mig inget. Jag är inte lika fåfäng idag som sångare. På 80-talet handlade det mycket om att sjunga så högt som möjligt, framför allt inom västkustrocken och det blev mer cirkusuppvisning än musik ibland. Min främsta uppgift som sångare nu är att förmedla texten på ett trovärdigt och bra sätt. Du har också sagt att du ibland funderar på att hitta på nåt helt annat. Är artistskapet ett tveeggat svärd för dig på något sätt? – Det är väl kanske inte alltid så jävla kul att åka runt och spela, men det finns alltd små saker i det hela som uppväger det och gör det kul. Det här jobbet innebär många olika grejer som man kan vidareutveckla, oavsett om det gäller att sjunga, skriva eller måla. I slutänden är det inom det här skrået jag vill jobba. Dessutom kan jag ingenting annat. ■ TEXT: OLA KARLSSON
Nöjesnytt Växjö Trend
Nöjesnytt Växjö Studentliv
Nöjesnytt Växjö Notiser
Nöjesnytt Växjö Digilistan
Nöjesnytt Växjö Serier